Nu drar ANDIS igång på allvar. ANDIS – Alla Nya Diabetiker i Skåne – är den första heltäckande kartläggningen av diabetessjukdomarnas spektrum i en hel befolkning som någonsin görs.
– Vägen till effektivare behandlingar och på sikt en möjlighet att bota diabetes går via en djupare förståelse av de olika diabetessjukdomarnas orsak, säger
Leif Groop, professor i diabetes och koordinator för Lunds Universitets Diabetescenter och initiativtagare till ANDIS.
- Men för att få bättre kunskaper måste vi kunna skilja de olika diabetesformerna åt, fortsätter Leif Groop. Egentligen vet inte hur många diabetessjukdomar det finns. Vi möter hela tiden ett mer komplicerat sjukdomspanorama hos våra patienter än vad den gamla uppdelningen i typ 1 och typ 2 låter ana men vi kan inte förklara vad det är som skiljer patienterna åt.
Undersökningen ANDIS (Alla Nya Diabetiker i Skåne) som under fem år ska samla information om alla som insjuknar i diabetes i Skåne är ett sådant instrument för mer precisa diabetesdiagnoser.
I ANDIS-registret kommer det att finnas uppgifter från 20 000 diabetespatienter mellan noll och hundra år.
Det är förvånande att det inte har gjorts en sådan här kartläggning tidigare
ANDIS kommer att för första gången ge forskarna en helhetsbild av det diabetiska panoramat i en hel befolkning tack vare de extra blodprovstagningar som utförs vid registreringen.
I ANDIS kommer patienterna att lämna några extra prover för att diagnosen ska bli så exakt som möjligt. Proverna kommer att ge svar på om patienten bär kända riskgener för såväl typ 2 som typ 1 diabetes som för andra former av sjukdomen, till exempel LADA, en mildare form av typ 1 diabetes som drabbar vuxna och MODY, som finns i flera olika former vilka beror på en enskild genetisk mutation.
– Idag bygger diabetesdiagnosen på en mer eller mindre välgrundad gissning men i ANDIS kommer de nya forskningsrönen att tillämpas när vi ställer diagnos, säger Nael Shaat, läkare och medicinskt ansvarig för ANDIS.
Målet för ANDIS är mer än enbart registrering. Alla ANDIS-patienter kommer också att vara med i det nationella diabetesregistret som följer vilka behandlingar patienten får och hur sjukdomen utvecklas.
– Med den mer precisa diagnosen som utgångspunkt får vi långt bättre verktyg att utvärdera vilka behandlingar som fungerar bäst för just den sortens patienter, konstaterar Leif Groop.
Den mer detaljerade diagnostiken direkt när sjukdomen upptäcks kommer också att ge besked om vilken typ av komplikationer det gäller att vara särskilt observant på, vilka undergrupper av diabetes som oftare drabbas av följdsjukdomarna.
– Provsvaren säger diabetes ”typ 5b” och då vet vi också vilken behandling som är bäst. Behandlingen blir alltså mer individualiserad. De djupare kunskaper vi hoppas få öppnar också vägen mot nya behandlingar där vi kan korrigera felet, inte bara behandla symtomen, konstaterar Leif Groop.
Text: Tord Ajanki
Senast uppdaterad: 2009-03-05
Webbansvarig: Redaktionen