Lunds universitet, Medicinska fakulteten

Stöd diabetesforskningen på LUDCVill du vara med och utveckla vården?Efterlysning - släktingar till personer med typ 1 diabetesMin historia - diabetiker berättar

Bakterier – viktiga för magkänslan

Publicerad 2018-03-12

En av alla bakterier i våra tarmar. Bild: Frida Fåk Hellenius

I den stora befolkningsstudien Malmö Offspring Study försöker forskare ta reda på hur vår tarmflora påverkas av kosten och vilken betydelse detta har för hälsan.
–   Vi har cirka ett och ett halvt kilo bakterier i tarmarna, berättar Louise Brunkwall – doktorand vid Diabetes och kardiovaskulär sjukdom och genetisk epidemiologi.

Louise Brunkwall. Foto: Sara Liedholm

Malmö Offspring Study bygger på en tidigare befolkningsstudie som gjordes i början av 1990-talet – Malmö Kost Cancer, som då involverade cirka 30 000 personer. I den nya studien bjuds barn och barnbarn till cirka 6000 av de tidigare deltagarna in till att delta i undersökningen. Detta gör det möjligt att följa stora folksjukdomar över flera generationer. I studien forskar man bland annat om olika typer av cancer, typ 2 diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och demens. Louise Brunkwalls forskning fokuserar på kopplingen mellan kost, hälsa och tarmflora.

Bakteriellt ekosystem
I tarmarna hittar vi det största bakteriella ekosystemet i människokroppen. Vi lever i ett symbiotiskt förhållande med de bakterier vi bär omkring på. Olika bakteriearter fyller olika funktioner och påverkar oss på olika sätt.
– Bakteriefloran består av otroligt många olika arter – vissa bra och andra dåliga, säger Louise Brunkwall.
De hälsofrämjande bakterierna hjälper oss att bryta ned svårsmälta ämnen som vi annars inte kan tillgodogöra oss. De bryter till exempel ned kostfiber till korta fettsyror som är viktiga för tarmhälsan och tros motverka cancer genom att bibehålla tarmens slemhinna. Dessutom hjälper bakterierna oss att ta upp viktiga vitaminer och ser till att skadliga bakteriearter inte kan växa obehindrat.

Skadliga bakterier växer snabbare
– Hur stor betydelse tarmfloran har för hur vi mår kan man tydligt se när den slås ut vid till exempel en antibiotikabehandling, berättar Louise Brunkwall och förklarar att man då kan få kännbara problem eftersom de skadliga bakterierna växer till snabbare än de goda.
Andra faktorer som kan sätta systemet ur balans är bland annat stress och parasiter. En obalans i tarmfloran tros kunna kopplas till vissa inflammatoriska och autoimmuna sjukdomar och man tror även att det kan finnas en koppling mellan tarmbakterierna och övervikt.
– Med tanke på hur stor del av kroppen magtarmkanalen utgör och hur mycket bakterier som finns där så finns det förmodligen inte många sjukdomar som inte har en koppling till tarmhälsan på ett eller annat sätt, säger Louise Brunkwall.

Lång tid för återhämtning
Om tarmfloran skadas kan det ta väldigt lång tid för systemet att återhämta sig och bli ”normalt” igen. Men faktum är att vi idag inte riktigt vet hur en ”normal” tarmflora ser ut – det kan till exempel skilja sig mycket åt mellan olika länder. Med den nya studien i Malmö hoppas Louise Brunkwall att man ska komma närmare ett svar på den frågan.
– Tidigare studier som undersökt tarmfloran har ofta varit ganska smala och riktat in sig på skillnader mellan små, extrema grupper som till exempel gravt överviktiga och normalviktiga personer, berättar hon och fortsätter:
– I vår studie så får vi en mycket bredare bild av hur det ser ut på befolkningsnivå.

Letar efter samband
På nittiotalet när den första befolkningsstudien genomfördes, så tog man inte prover på bakteriefloran i tarmarna, men man har däremot kvar blodprover från testpersonerna. Louise Brunkwall letar därför efter ett samband mellan tarmfloran och molekyler man kan hitta i blodet. Eftersom Malmö Offspring Study sträcker sig över generationsgränserna, så skulle man då kunna se hur genetiken spelar in i systemet.
På frågan om hur kosten påverkar bakterierna och hur man ska äta för att den ska må bra svarar Louise Brunkwall att det även där tidigare funnits mestadels ganska begränsade och extrema undersökningar i stil med ”ät endast ost i tre dagar och se vad som händer”.

Bra med fibrer
– Man kan göra punktinsatser som leder till förändringar i tarmfloran, men det är långsiktiga vanor som ger varaktig effekt, säger Louise Brunkwall och fortsätter:
– Fibrer är bra! Frukt och grönsaker, inte mycket kött och dra ner på socker och alkohol. Generellt verkar som att det som är bra för oss också är bra för bakterierna.

Text: Catrin Jakobsson

Senast uppdaterad: 2018-03-12
Webbansvarig:  Redaktionen

diabetesportalen.se, LUDC, CRC, SUS Malmö, Ingång 72, Hus 91, plan 12. 205 00 Malmö. Telefon: 040 39 10 00 (vx)