Lunds universitet, Medicinska fakulteten

Stöd diabetesforskningen på LUDCVill du vara med och utveckla vården?Efterlysning - släktingar till personer med typ 1 diabetesMin historia - diabetiker berättar

Beror risken för typ 1 diabetes på tarmbakterierna

Publicerad 2017-05-08

Den sorts möss som spontant ofta utvecklar en typ 1 liknande diabetesform och som växer upp i en bakteriefri miljö insjuknar snabbare och oftare. När samma möss får överförd avföring från möss som levt i en mer normal miljö minskar deras risk för diabetes.
Resultatet pekar på att sammansättningen av bakterier i mag- tarmkanalen spelar en roll för typ 1 diabetes. Åtminstone för möss.

Diabetesforskare har under lång tid noterat att laboratorier har haft olika svårt att avla fram möss som av sig själva insjuknar i en autoimmun diabetesform, NOD-möss (non-obese-diabetic mouse).
I början menade många att det berodde på misstag utförda av laboratoriet men det behöver inte vara så. Det visar ett försök där en grupp möss förflyttades från ett laboratorium där förekomsten av diabetes var låg till ett annat där förekomsten var högre. Efter en tid var diabetesrisken för de förflyttade mössen lika hög.

Diabetesrisken minskade

För att undersöka orsaken till den förändrade diabetsrisken födde forskare från Joslin Diabetes Center i Boston, USA, upp NOD-möss i en bakteriefri miljö och som förväntat steg förekomsten av diabetes snabbt.
Men när mössen fick avföring transplanterad från andra möss, vilka hade levt i en miljö med bakterier, gjorde den nya bakteriesammansättningen i mag-tarmkanalen att diabetesrisken vände nedåt.
- Det verkar som om avsaknaden av mikroorganismer, exempelvis bakterier, på något sätt orsakar en allvarlig skadlig effekt på immunsystemet hos möss som är genetiskt sårbara för autoimmun diabetes, säger Alexander Kostic, forskare på Joslin Diabetes Center, till Insulin Nation.

Hygienhypotesen

Undersökningen är ännu en som ger ett stöd för den så kallade hygienhypotesen. Den säger att immunsystemet genetiskt är konstruerat för att bekämpa bakterier och andra mikroorganismer. Men med den allt bättre hygienen och frånvaron av infektioner blir immunsystemet ”sysslolöst” och förstör kroppens egna vävnader, i fallet typ 1 diabetes de insulinproducerande betacellerna.
Hygienhypotesen skulle kunna vara en förklaring till varför autoimmuna sjukdomar blir vanligare.

Förändringar i tarmfloran

Alexander Kostic påpekar också att flera undersökningar på människor har visat att sammansättningen på bakterierna i mag- tarmkanalen förändras ungefär ett år innan diagnosen typ 1 ställs. Det är även känt att bakterierna hos typ 1 diabetiker kort efter diagnos domineras av flera sorter som kan orsaka inflammation i tarmarna.
Nästa steg för Joslinforskarna är att undersöka effekten av olika bakteriesorter på NOD-möss. I ett senare skede kanske även använda mag- tarmbakterier som en behandling för människor i riskzonen. I så fall, menar Alexander Kostic, då kanske en behandling baserad på syntetiskt konstruerade bakterier som skyddar mot autoimmunitet.

Text: Tord Ajanki
Bild: Dreamstime

Läs mer på diabetesportalen.se

Senast uppdaterad: 2017-05-08
Webbansvarig:  Redaktionen

diabetesportalen.se, LUDC, CRC, SUS Malmö, Ingång 72, Hus 91, plan 12. 205 00 Malmö. Telefon: 040 39 10 00 (vx)