Cancermedlet kanske hjälper både mot typ 1 och typ 2 diabetes

Läkemedlet har fungerat för ett antal typ 2 diabetiker och i djurförsök lindrar eller botar det både typ 1 och typ 2 diabetes.
- Enda sättet att ta reda på om det kan användas för att behandla diabetes är att testa det i en vetenskaplig undersökning. Det är nästa logiska steg, säger Nils Welsh.

Han är professor i molekyllär inflammationsforskning vid Biomedicinskt centrum i Uppsala och en av uppsalaforskarna i EXODIAB, det stora samarbetsprojektet mellan Lunds universitets Diabetescenter och diabetesforskare vid Uppsala universitet.

Många samlade iakttagelser

Läkemedlet han vill testa på diabetespatienter är en cancermedicin, en så kallad tyrosinkinas-hämmare. Ett av preparaten heter Glivec och Nils Welsh har arbetat med medlet i flera år.
- Det har samlats så många iakttagelser och forskningsresultat nu att tiden är mogen för kliniska försök. Mycket talar för att det har antidiabetiska effekter, säger han.

Slutade med diabetesbehandling

Det började med enstaka observationer. Till exempel att en italiensk 70-årig cancersjuk kvinna med typ 2 diabetes helt kunde sluta med insulin efter ett par månaders behandling med Glivec. Blodsockret låg normalt och hon behövde inte heller någon annan diabetesbehandling.
Tidigare i år publicerade forskare från Pennsylvania i USA en undersökning där de beskriver att 8 av 17 diabetespatienter som behandlades med tyrosinkinas-hämmare för sin cancer kunde upphöra med alla mediciner mot diabetes, inklusive insulin i några fall.

Flera av djurmodellerna

I djurförsök är resultaten än mer övertygande. Där har behandlingen med tyrosinkinas-hämmare verkat mot både typ 2 och typ 1 diabetes. Det gäller flera av de vanliga djurmodellerna för diabetes som forskarna arbetar med.
Ett exempel är NOD-musen, en framavlad musstam som när de växer upp spontant utvecklar en form av autoimmun diabetes vilken liknar människans typ 1 diabetes.
En annan modell för typ 1 diabetes är möss som har diabetes därför att de fått ett gift, streptozotocin, som dödar de insulinproducerande betacellerna.

Skydd under en längre tid

I båda modellerna förhindrar tyrosinkinas-hämmare att diabetes bryter ut hos försöksdjuren. När det gäller NOD-musen har medlet också tagit bort diabetes hos redan insjuknade möss.
- Än mer anmärkningsvärt är att sjuka NOD-möss som behandlats i tio veckor med Glivec var skyddade under en längre tid därefter från att åter insjukna, trots att de inte längre blev behandlade med medlet.
Också vid djurmodeller som liknar människans typ 2 diabetes har tyrosinkinas-hämmare haft positiva effekter.
- Vi visade nyligen att behandling med Glivec motverkar den insulinresistens och det höga blodsocker som råttor som får fettrik annars utvecklar, säger Nils Welsh.

Olika molekylära mekanismer

Den forskning som hittills gjorts på tyrosinkinas-hämmare talar för att de verkar via flera olika molekylära mekanismer som motverkar diabetes.
Till exempel skyddar medlet de insulinproducerande betacellerna mot celldöd, såväl vid typ 1 som typ 2 diabetes. Samtidigt ökar tyrosinkinas-hämmaren känsligheten för insulin i kroppens vävnader. Nedsatt känslighet för insulin är vanligt vid typ 2 diabetes, framför allt i samband med övervikt. Slutligen har amerikanska forskargrupper föreslagit att Glivec kan motverka immunförsvaret så att de insulinproducerande cellerna ej går under vid typ 1 diabetes.

Behöver inte vänta

- Vi vet inte exakt hur de här mekanismerna ser ut vid mänsklig diabetes och naturligtvis är det viktigt att ta reda på det men vi behöver inte vänta innan vi testar på människor, säger Nils Welsh och tillägger att exempelvis Glivec har relativt milda biverkningar och inte är farligt för de allra flesta människor att ta under kontrollerade former och under en begränsad tid.
- Biverkningarna av en kortvarig Glivec-behandling är antagligen mindre än en livslång insulinbehandling, tror Nils Welsh.

Först ut vuxna typ 1 diabetiker

Han och hans forskargrupp planerar att börja med vuxna nyinsjuknade typ 1 diabetiker vilka inte haft sjukdomen längre än tre månader. Detta ökar sannolikheten för att de fortfarande har egna överlevande betaceller kvar. Behandlingen med Glivec ska pågå under tre månader.
- Som försöken med NOD-möss visar kan det vara möjligt att den korta behandlingsperioden inte bara återställer patientens insulinproduktion utan att effekten också sitter i en längre period, säger Nils Welsh.

Från möss till människor

Andra försök gruppen skissar på är att ge Glivec till dem som löper hög risk att insjukna i typ 1 diabetes, till exempel dem som har utvecklat antikroppar mot betacellerna eller dem som är förstahandssläktingar till diabetiker.
Ett annat upplägg är att pröva om medlet förbättrar betacellernas funktion och insulinkänsligheten vid allvarlig typ 2 diabetes så att patienterna inte behöver insulinbehandling.
Ännu ett område där effekten av Glivec borde utforskas är om medlet skyddar transplanterade betaceller så att deras överlevnad förbättras.
- Det är dags nu att ta steget från djurförsök till patienter, säger Nils Welsh.

Text: Tord Ajanki
Bild: Dreamstime (musen och handen) Novartis (Glivec)