Låga, till och med mycket låga, blodsockervärden utan symtom eller obehag är vanliga hos barn och ungdomar med typ 1 diabetes.
-
- Johnny Ludvigsson.
– Eftersom vi dagligen möter patienter och resonemang om blodsockerfall kommer upp säger det oss att detta är ett viktigt ämne, inledde Johnny Ludvigsson, barnläkare och professor i pediatrik vid Linköpings universitet, en föreläsning på ett symposium om insulinkänningar hos barn som läkemedelsföretaget sanofi-aventis arrangerade 2007.
Försvårar måluppfyllelsen
– I perspektivet av de mål som finns för diabetesbehandlingen av barn och unga är blodsockerfall hos många ett hinder för att målen ska uppfyllas, slog Johnny Ludvigsson fast och redogjorde för de allmänna målen; god livskvalitet, lycka, oberoende vilket inkluderar normal tillväxt och pubertet, normal psykosocial utveckling, få och milda akuta och inga sena komplikationer samt en praktisk och enkel behandling.
- Insulinkänningar, eller rädsla för dem, inverkar menligt på flera av de uppsatta målen, sa Johnny Ludvigsson.
Låga sockervärden utan symtom
Definitionerna av blodsockerfall är många och någon gemensamt accepterad nivå för var gränsen går eller hur långvarigt blodsockerfallet ska vara finns inte.
– Vi vet att friska barn kan ha värden under 3 mmol per liter utan några symtom och när vi kontinuerligt mäter blodsockret hos diabetessjuka barn kan de ganska ofta ligga under 2,2 mmol utan symtom, sa Johnny Ludvigsson och fortsatte med att redogöra för de typiska yttringarna av hypoglykemi.
Många obehagliga yttringar
En grupp symtom kommer från det påslag i autonoma nervsystemet ett alltför lågt blodsocker ger, till exempel skakningar, svettningar, hjärtklappning, hunger, blekhet, irritation och aggressivitet.
Fortsätter blodsockret att sjunka tillstöter de neurologiska allvarligare symtomen, exempelvis försämrad koncentration, beteendestörningar, yrsel, syn- och hörselrubbningar, talsvårigheter och nonsenstal. Till den här gruppen symtom hör även stickningar i ansikte eller händer, försämrad koordination och slutligen förvirring, kramper och koma.
Säkerhetsmarginal
– Vad får då detta för konsekvenser för våra unga patienter, kanske framför allt för tonåringarna, frågade sig Johnny Ludvigsson och gav själv svaret.
– Det värsta, enligt dem själva, är att de förlorar självkontrollen och rädslan för detta, vilket ibland också gäller deras föräldrar, gör att de mer eller mindre medvetet motsätter sig en strikt blodsockerkontroll, de vill ha en ”säkerhetsmarginal” för att undvika blodsockerfall.
Vanligt med låga värden
Insulinkänningarna är vanliga. Milda blodsockerfall till under 3 mmol per liter som inte ger symtom inträffar troligen varje dag hos merparten av patienterna.
– Vi följde en grupp unga diabetiker med kontinuerlig blodsockermätning. Det visade sig att 26 av 27 patienter hade episoder under 3 mmol också under dagtid, sa Johnny Ludvigsson som sedan gick vidare och redovisade data från flera stora undersökningar där man tittat på sambandet svåra blodsockerfall och patientens HbA1c-nivå.
Dilemma i diabetesbehandlingen
I den stora DCCT-studien (Diabetes Control and Complications Trial ) fann man att ett lågt HbA1c, som förebygger sena komplikationer, ökar antalet allvarliga insulinkänningar.
– De är ett dilemma i diabetesbehandlingen. Någonstans runt HbA1c 6,5 procent finns brytpunkten. Det kan vara så och är så troligen i många situationer men andra resultat, bland annat våra egna undersökningar, antyder att det inte nödvändigtvis måste finnas ett samband mellan HbA1c-nivåer och svåra blodsockerfall, att de med de rätta metoderna går att undvika, konstaterade Johnny Ludvigsson.
Text: Tord Ajanki
Bild: Image DJ
Läs mer på diabetesportalen.se
- Svåra blodsockerfall vanliga hos barn och unga
- Kramper vid blodsockerfall kan förebyggas med medicin
- Diabetiker klarar lågt socker bättre än friska
- Skärpan försvinner när blodsockret spårar ur
- Tekniken som spårar blodsockerfallen i förväg