Diabetes inte längre bara sjukvårdens problem

De kroniska sjukdomarnas negativa inverkan på människors hälsa håller på att urholka ekonomin i EU:s medlemsländer. EU-parlamentet fastslog i mars 2012 att ökningen av fetma och diabetes är den allvarligaste utmaningen för folkhälsan.

Beslutsfattare och experter

På initiativ av ordförandelandet Danmark och OECD, hölls i april ett möte i Köpenhamn för beslutsfattare i Europa, ett stort antal experter från WHO samt representanter för patientföreningar och profession. På mötet diskuterades hur vi framöver ska klara av att vårda och förebygga de kroniska sjukdomarna. Undertecknade deltog som representanter för Sverige.

35 miljoner européer

Kronisk sjukdom som diabetes, fetma och KOL är i dag den vanligaste orsaken till att individer inte är i aktivt arbete. Flera EU-länder har fått dubblerade kostnader bara för diabetesvården under de senaste tio åren.
I EU har 35 miljoner vuxna diabetes, 15 procent som sjukhusvårdas har diabetes, 10 procent av hälso- och sjukvårdsbudgeten går till diabetes och 300 000 människor dör årligen i diabetiska komplikationer.
Kommande 20-årsperiod räknar man med en 25-procentig ökning av diabetes i Europa. I Asien och Afrika beräknas ökningen bli 100 procent.

Hot mot välfärden

Tidigare generalsekreteraren för FN, Kofi Annan, varnade EU-länderna för att negligera problemet i tredje världen även om EU har egna finansiella problem. Görs inget under de närmaste åren för att hejda denna utveckling så kommer katastrofen att sprida sig även till de rika länderna. Humankapitalet är basen för varje lands ekonomi och välstånd och de kroniska sjukdomarna är därför ett hot mot allas vår välfärd.

Nationella åtgärdsprogram

Hälsoministrarna i och utanför Europa redogjorde för vilka åtgärder man vidtagit och hur man planerar framtiden.
Diskussionen centrerades kring prevention, tidig upptäckt och bra behandling för redan diagnostiserade. Hälsoekonomiska analyser visar att bästa möjliga diabetesvård är ekonomiskt lönsamt i det långa perspektivet.
Mötet i Köpenhamn resulterade i att EU kommer att fastställa en åtgärdsplan, en ”Copenhagen Road Map”. Varje medlemsland ska sedan utifrån denna göra sin egen karta utifrån sitt utgångsläge och sina lokala förutsättningar. Man betonade att diabetes inte längre är den enskilda individens problem, inte heller bara sjukvårdens problem, utan är ett problem som kräver insatser från hela samhället.

Komplex organisation

Nu måste också Sverige ta stafettpinnen och initiera nationella handlingsplaner. Vem ska då göra detta? Förutom Socialstyrelsen med nationella diabetesriktlinjer har vi SBU, Livsmedelsverket, Folkhälsoinstitutet och Tandvårds- och läkemedelsförmåns­verket som på olika sätt engagerar sig i vården av diabetes.
Parallellt med dessa är de 21 olika landstingen självbestämmande över vilka resurser man lägger på vård av diabetes och dess komplikationer. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL håller på att bilda ytterligare en organisation, Nationella diabetesrådet.
Utanför dessa konstellationer har läkare, sjuksköterskor och dietister verksamma inom diabetesvården tillsammans med patientföreningen samlat sig i paraplyorganisationen Nationella diabetesteamet.

Politiska initiativ efterlyses

Vi måste nu arbeta tillsammans mot samma mål. diabetes måste upp på den politiska agendan och inte skötas på tjänstemannanivå. Alla goda krafter måste samordnas i dialog mellan beslutsfattare, patienter och profession för att vinna förankring och trovärdighet.
Regeringen med stats- och socialministern i spetsen måste ta sitt ansvar för hur Sverige samlar resurserna och rustar sig för att ta hand om individer med kroniska sjukdomar där diabetes är en av dessa. Sjukvården kan inte längre lösa detta utan nu är det ett samhällsproblem där ledande politiker måste engagera sig och gå i spetsen för en nationell samling och åtgärdsplan.

Författare
Mona Landin-Olsson och Stefan Jansson, Svensk förening för diabetologi
Britt-Marie Carlsson och Janeth Leksell, Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård
Fredrik Löndahl, Svenska diabetes­förbundet
Soffia Gudbjörns­dottir, Nationella diabetes­registret
Lars Rydén, Europeiska kardiolog­föreningen samt World heart federation
Claes-Göran Östensson, Karolinska institutet
Bo Ahrén, Medicon Valley

Bild: Dreamstime

Texten har tidigare publicerats i tidningen Dagens Medicin

Läs mer på diabetesportalen.se

• Internationell mobilisering mot diabetes - dagens stora hot mot folkhälsan