I dagarna samlas 150 internationella diabetes- och fetmaforskare i Malmö för att summera var forskningen står idag och för att dra upp riktlinjer för det kommande arbetet. Bland föreläsarna finns en rad internationella toppforskare.
- Fokus ligger på hur vi bäst ska använda det överflöd av ny viktig information som den genetiska forskningen inom diabetes och övervikt har gett oss, säger Leif Groop, professor i diabetes vid Lunds Universitets Diabetescenter (LUDC) och värd för symposiet.
- Att LUDC står som arrangörer understryker vår plats i den absoluta forskningsfronten, tillägger han.
Medicinens framtid
Symposiets förste talare är Eric Lander, professor i systembiologi vid Harvard University i Boston, USA. Han är dessutom president Barack Obamas vetenskapliga rådgivare, mångårig medarbetare med diabetesforskarna på LUDC och hedersdoktor vid Lunds universitet.
Eric Lander var en av nyckelpersonerna bakom HUGO-projektet, kartläggningen av människans arvsmassa. När resultatet publicerades i Nature 2001 stod hans namn först i den mer än 250 namn långa författarlistan.
”Den genetiska medicinens framtid” är titeln på hans föredrag.
Nyföddhetsdiabetes
Bland andra föreläsare märks Andrew Hattersley, professor i Cambridge, Storbritannien. Han kan mycket konkret visa på den betydelse nya genetiska landvinningarna kan ha för den enskilde individen.
Andrew Hattersley och hans grupp forskar om ovanliga former av diabetes. En av dem drabbar nyfödda barn som tidigare alltid behandlats med flera dagliga insulininjektioner och täta blodsockertest, ofta i onödan. Idag är det känt att sjukdomen orsakas av en mutation som blockerar insulincellerna. Merparten av barnen, förutsatt att de får rätt diagnos, slipper insulinsprutorna. En diabetestablett om dagen fungerar bättre än sprutorna.
Epigenetik
Michael Brownlee, professor på Albert Einstein College of Medicine i New York, USA, föreläser om epigenetik, ett hett nytt forskningsområde. Epigenetiska förändringar i arvsmassan orsakas av tillfälliga faktorer i miljön men kan ge långvariga förändringar av genernas aktivitet.
Michael Brownlee har visat att kortvariga höga blodsockervärden startar en kaskad av inflammatoriska processer vilka fortsätter även efter att blodsockret normaliserats.
Epigenetiska förändringar slår en brygga mellan arv och miljö. Faktorer i miljön påverkar generna så att deras budskap förändras.
Bakterier och diabetes
Patrice Cani, professor vid Université Catholique i Louvain, Belgien, och hans forskarteam har i djurförsök visat att bakteriefloran i mag-tarmkanalen förändras när maten innehåller mycket fett. Detta påverkar immunsystemet och triggar igång en utveckling mot inflammation, insulinresistens och typ 2 diabetes.
Genom att ändra bakteriefloran med prebiotika och/eller probiotika återställs balansen.
Text: Tord Ajanki
Bild: Jonathan Esguerra
Länk till symposiets program
Läs mer på diabetesportalen.se