Lunds universitet, Medicinska fakulteten

Diabetesvaccin till friska högriskbarn

Publicerad 2008-12-19

Om Läkemedelsverket ger sitt godkännande kommer LUDC-forskare tidigt nästa år att inleda försök att vaccinera barn som är i riskzonen för att få typ 1 diabetes. Förhoppningen är att GAD-vaccinet ska förebygga ett insjuknande.

Helena Larsson

- Vi vet inte om detta fungerar men det vore fantastiskt om vi kunde förhindra att barn får diabetes, säger barnläkaren och LUDC-forskaren Helena Larsson som kommer att leda den planerade studien.

Fortfarande hemlighetsfullt

Forskargruppen har fått det etiska godkännandet för studien. Nu återstår det att också Läkemedelsverket ska säga ja innan man kan börja. I avvaktan på det kan inte så många detaljer om studien avslöjas men diabetesportalen.se återkommer i ämnet.

Barn i riskzonen

De barn som är aktuella att delta har hög risk att insjukna i typ 1 diabetes, dels har de en genetisk risk, dels har de antikroppar mot de insulinproducerande betacellerna.
Antikropparna är ett tecken på att kroppens immunsystem har reagerat och börjat angripa betacellerna, ett angrepp som kan sluta med att cellerna dödas och typ 1 diabetes är ett faktum.

Första gången friska vaccineras

Det är första gången GAD-vaccin kommer att testas på barn som ännu inte insjuknat i diabetes.
- Mycket tyder på att GAD kan bromsa eller helt stoppa angreppet på betacellerna på barn som nyligen insjuknat i diabetes, säger Helena Larsson och refererar till den svenska undersökningen där 70 nyinsjuknade barn i åldrarna 10 till 18 år deltog. Alla hade haft typ 1 diabetes som längst 18 månader.

Flaska med GAD-vaccin

Hejda förloppet

Hälften av de 70 fick två injektioner GAD, hälften fick placebobehandling, det vill säga sprutorna innehöll inte något aktivt ämne.
När studien efter 30 månader avslutades visade resultaten att de barn som fått GAD hade en större egen insulinproduktion kvar jämfört med de ovaccinerade barnen. Forskarna tolkar resultatet som att GAD har lyckats hejda förloppet.

Stort värde med egen insulinproduktion

– Att kunna rädda kvar en del av den egna insulinproduktionen har stort värde eftersom det underlättar för patienten att hantera sin sjukdom. Vi vet också att även om bara en liten del av insulinproduktionen kan bevaras så minskar risken för diabeteskomplikationer, säger Johnny Ludvigsson, professor i pediatrik vid Linköpings universitet som ansvaret för undersökningen.

Nya större undersökningar

När diagnosen typ 1 diabetes ställs har patienterna i regel kvar en liten del av betacellerna men allt efter som det autoimmuna angreppet fortsätter går också de under.
Den tidigare svenska undersökningens positiva resultat följs nu av två nya större studier, en europeisk och en amerikansk. Också i dem handlar det om barn som redan fått diagnosen typ 1 diabetes.

Nästa steg i utvecklingen

LUDC-forskarna planerade studie på barn som ännu inte insjuknat är ytterligare ett steg i utvecklingen.
- Ju tidigare man kan bromsa den autoimmuna processen desto större borde effekten bli eftersom det då finns fler betaceller kvar att rädda, säger Helena Larsson och tillägger.

Bild: National Geographic

Stora förhoppningar


- Vi vet inte om GAD-injektionerna hjälper på sikt eller om de bara fördröjer förloppet men vi har så klart stora förhoppningar om att detta kan fungera. Idag kan vi mäta antikroppar och följa förloppet fram till sjukdom men vi har hittills inte haft någonting att erbjuda barnen. Kanske vi får det nu.

Fotnot: GAD (Glutamic Acid Decarboxylase) är ett protein som finns i de insulinproducerande betacellerna. Ett tidigt tecken på att de har attackerats av kroppens immunsystem är antikroppar mot GAD.
Forskarnas hypotes är att injicerat GAD leder bort immunförsvarets attack på betacellerna och på så sätt mildrar eller stoppar angreppet.

Text: Tord Ajanki

Läs mer om GAD-vaccinet



Senast uppdaterad: 2009-02-25
Webbansvarig:  Redaktionen

diabetesportalen.se, LUDC, CRC, SUS Malmö, Ingång 72, Hus 91, plan 12. 205 00 Malmö. Telefon: 040 39 10 00 (vx)