Efter ett år kopplades Johans insulinpump bort
Publicerad 2010-04-19
Tio veckor gammal kommer Johan Häggrud akut in på lasarettet i Gällivare. Han är slö, andas konstigt och blodsockermätaren visade på skyhöga 41 mmol/l. Två veckor senare lämnar han sjukhuset med diagnosen typ 1 diabetes, med insulinbehandling och med täta blodsockerkontroller.
Ett år senare kan han sluta ta insulin.
- Nu kontrollerar vi bara hans blodsocker var tredje månad och det ligger bra, säger Johans mamma, Terese Häggrud och tillägger.
- Det känns väldigt bra och jag hoppas att han klarar sig riktigt länge utan behandling men vi vet att han nog måste börja med tabletter någon gång, i morgon eller när han är 60 år, det är det ingen som vet.
-
- Johan Häggrud.
Blodsockret låg så fint
På akuten hade Johan fått diagnosen typ 1 diabetes och i konsekvens med det den behandling med insulin. Men det var något som inte stämde med Johans typ 1 diabetes. Den var så lättskött.
- Ja, han behövde allt mindre insulin hela tiden och en gång, när vi fick besök av farmor, glömde jag att ge honom insulin när han skulle äta. Jag kom på det först efteråt men ingenting hade hänt. Blodsockret låg fint fast han ätit utan extrainsulin, berättar Terese Häggrud.
Ingen typisk diabetes
Ungefär samtidigt får Sten Ivarsson syn på Johan Häggruds provsvar. Sten Ivarsson är professor och barnläkare i Malmö och som forskare engagerad i undersökningen Bättre Diagnostik av Diabetes (BDD).
Johan Häggrud, liksom i stort alla barn som får diagnosen diabetes före 18 års ålder, är med i BDD där resultaten från olika prover som tas vid insjuknandet finns registrerade. Bland dem analysers om det fanns antikroppar i blodet som visar om det är typ 1 diabetes.
- Johan hade inga antikroppar. Alltså var det inte en typisk typ 1 diabetes. Han fick diagnosen när han var mycket liten. Alltså var det nyföddhetsdiabetes, säger Sten Ivarsson.
Trappade ned insulindoserna
DNA-prover på Johan och hans mamma, som också har insulinbehandlad diabetes sedan hon var tolv år, skickades till laboratoriet i England som utför analyserna av de mutationer som orsakar nyföddhetsdiabetes.
När Sten Ivarsson såg provsvaren visste han att Johan och sannolikt inte heller hans mamma behöver ta insulin.
- De har båda den mutation som gör att de slipper, säger han och berättar att Johans insulindoser trappades ned tills han helt slutade och pumpen togs bort.
- De hade aldrig varit med om något liknande, inflikar Terese Häggrud. Det var första gången i Gällivare som de friskskrev ett barn med diabetes.
-
- Johan och hans föräldrar, Jonas Utsi och Teresa Häggrud.
Jag är så van med sprutorna
Hon skulle också kunna försöka sluta med insulin och börja ta tabletter men hon har inte gjort det än.
- Nej, jag har alltid haft en väldigt lättskött diabetes med perfekta värden och jag är så van med sprutorna nu, säger hon.
Hon har tagit insulin i mer än 20 år. Det är inte säkert att tablettbehandlingen fungerar lika bra som det gör på små barn som byter till tabletter.
- Jag kanske skulle behöva börja krångla med maten och sånt. Vi får se, säger Teresa Häggrud.
Stress fick kontrollen att kollapsa
Exakt vad som hände när Johan var tio veckor och blodsockret sköt i höjden är det ingen som vet.
Det kan ha varit en tillfällig stress av något slag, till exempel en infektion som fick blodsockerkontrollen att kollapsa.
Börjar han med behandling ska det vara tabletter, inte insulin.
Johan riskerar att råka ut för samma sak igen.
Hans mammas diabetes krävde ju behandling när hon var tolv år och puberteten är, liksom infektioner, en kritisk period när insulinbehovet ökar.
- Fast Johan kan också klara sig hela livet utan behandling. Det är det ingen som vet, säger Sten Ivarsson och tillägger.
- Och om han börjar med behandling ska det vara tabletter, inte insulin.
e-postadress:
- redaktionen@diabetetsportalen.se
- Läs mer på diabetesportalen.se
- Flera skulle kunna slippa insulinsprutorna
- Det var i alla fall värt ett försök
Text: Tord Ajanki
Bild: Michael Nilsson
Senast uppdaterad: 2010-04-19
Webbansvarig: Redaktionen