Lunds universitet, Medicinska fakulteten

Stöd diabetesforskningen på LUDCEfterlysning - släktingar till personer med typ 1 diabetesAktuellt om vetenskap och hälsa

Efterlysning – bättre diabetesvård för unga

Publicerad 2010-09-29

Framför allt är det tonårsflickorna som inte når målet för blodsockerkontroll.

Många barn och ungdomar med typ 1 diabetes har inte tillräckligt bra sockerkontroll. Två tredjedelar når inte behandlingsmålen. Sämst sockerkontroll har tonårsflickorna. Detta visar en doktorsavhandling från Linköpings universitet.

Avhandlingen av Lena Hanberger, doktorand i pediatrik och barndiabetessköterska, belyser kvaliteten inom barndiabetesvården i Sverige ur olika perspektiv. Resultaten visar att bara en tredjedel av patienterna nådde behandlingsmålen.
Av en enkätstudie framgår att sjukdomen även påverkade livskvaliteten negativt, främst hos tonårsflickor.

Sprutor och fingerstick

Typ 1 diabetes är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn. Eftersom den inte går att bota och det finns risk för komplikationer både akut och längre fram i livet måste vårdkvaliteten för barn och ungdomar med diabetes vara hög.
När sjukdomen drabbar dem fylls vardagen plötsligt av flera dagliga injektioner och stick för blodsockerkontroll. Målet för vården är dels en god blodsockerbalans, dels en bra livskvalitet.

Ojämn kvalitet

Det fanns skillnader i resultat mellan barnklinikerna i Sverige när det gällde patienternas blodsockerbalans. Skillnaderna kunde i avhandlingen inte förklaras med faktorer som har med sjukdomen att göra och som kan ha samband med sämre blodsockerkontroll.
De barndiabetesteam som hade goda resultat gav tydligare budskap om kost, motion och andra viktiga områden för diabetesbehandling jämfört med de team som hade sämre resultat. Medarbetarna i de bästa teamen var även mer engagerade och tyckte att deras egna arbetslag fungerade väl.

Webbportal för kommunikation

För att vårdkvaliteten ska kunna förbättras behöver det psykosociala stödet från barndiabetesteamen anpassas efter patientens ålder och kön. Ett klart och samstämmigt budskap från ett enigt team verkar ha fördelaktig effekt.
En webbportal med information om diabetes och möjlighet att kommunicera med andra som har sjukdomen och vårdpersonal kan vara ett användbart komplement till de traditionella verktyg som finns för patientutbildning och information.

Text: Åke Hjelm, pressmeddelande från Linköpings universitet
Bild: I Love Images

Lena Hanberger försvarar sin avhandling 8 oktober 2010

Senast uppdaterad: 2010-09-29
Webbansvarig:  Redaktionen

diabetesportalen.se, LUDC, CRC, SUS Malmö, Ingång 72, Hus 91, plan 12. 205 00 Malmö. Telefon: 040 39 10 00 (vx)