Ett fungerande diabetesvaccin skulle också bota

- Det är ett vanligt missförstånd att de som redan har typ 1 diabetes inte skulle ha nytta av ett fungerande diabetesvaccin. Stoppar vi immunsystemets angrepp på insulincellerna växer nybildade celler successivt fram och börjar producera insulin, säger Åke Lernmark.

Många försök att stoppa immunsystemets angrepp på de insulinproducerande cellerna som leder till typ 1 diabetes har gjorts och flera studier pågår. Hittills har dock alla försök varit utan framgång.

Immunhämmande medel

Flera olika kombinationer med immunhämmande medel har vid upprepade tillfällen testats. Läkemedel som i många fall har kraftiga biverkningar och som tagits fram för att förhindra avstötning av det nya organet hos transplanterade patienter.
- De här undersökningarna har inte visat någon som helst effekt, konstaterar Åke Lernmark, professor i experimentell diabetesforskning på LUDC.

Insulin och vitamin

Också insulin, såväl med injektioner som med nässpray, har i flera studier utan framgång prövats.
En stor europeisk undersökning där höga doser nikotinamid, en typ av B-vitamin, gavs till barn i riskzonen avbröts också den i förtid av samma skäl. Samma resultat blev det i en kanadensisk studie där vitamin D i högdos prövades.

GAD65

Hittills har till exempel det svenska GAD65-vaccinet Diamyd visat lovande resultat på såväl nyinsjuknade barn som på vuxna LADA-diabetiker (se länkar nedan). Flera nya och större studier pågår där vaccinet utvärderas.

Positiva långtidsresultat

Resultaten av den studie med GAD-vaccin där 35 nyinsjuknade svenska barn vaccinerades visar efter 30 månader att de vaccinerade barnen hade en säkerställd större egen insulinproduktion jämfört med de barn som fick placebobehandling.
Den första GAD-studien, där vuxna LADA-patienter deltog, rapporterar också den att fem år efter vaccinationen har patienterna en egen insulinproduktion som dessutom inte verkar avta med tiden.

Nybildning av betaceller

Sammanfattningsvis – det finns i dag ingen metod som bevisat förmår stoppa
eller bromsa det autoimmuna angreppet på betacellerna.

Kan vi förebygga kan vi också bota.

Om det fanns en sådan metod skulle sannolikt inte bara typ 1 diabetes kunna förebyggas. Även patienter som redan har insjuknat skulle ha nytta av en sådan behandling. Orsaken är den kontinuerliga nybildning av betaceller som sker i kroppen också efter lång tid med typ 1 diabetes.

: Åke Lernmark

Successivt egen ökad insulinproduktion

- Så fort en patient med typ 1 diabetes får nya betaceller är immunsystemet där och dödar dem. Vi ser det till exempel när vi tranplanterar betaceller. Men skulle vi få stopp på den autoimmuna reaktionen skulle mängden nya betaceller successivt öka och en egen insulinproduktion komma igång, säger Åke Lernmark.

Graviditet och övervikt

Det finns många indicier för att det bildas nya betaceller hos typ 1 diabetiker.
Ett är kroppens förmåga att vid behov öka sin betacellsmassa. Vid graviditet sker en fördubbling av antalet betaceller som ett svar på det ökade insulinbehovet under graviditeten. Efter förlossningen minskar antalet betaceller igen.
Även vid övervikt och fetma ställs större krav på insulinproduktion vilket kroppen kompenserar med att öka antal och storlek på betacellerna.

Eget insulin efter flera decennier

Flera undersökningar styrker också påståendet om en kontinuerlig nybildning av betaceller. Många patienter som haft typ 1 diabetes decennier har C-peptid i blodet, vilket är ett bevis för egen insulinproduktion.

Ny syn på sjukdomen

I en amerikansk studie hade nästan var tredje patient, som alla haft typ 1 diabetes i mer än 50 år, antingen C-peptid eller antikroppar mot betacellerna (se länkar nedan).
Den gängse beskrivningen av typ 1 diabetes som en sjukdom där immunsystemet till sist har förstört alla betaceller kanske inte stämmer. Fick kroppen bara en chans skulle de dödade cellerna ersättas av nya.

Kompensera betacellsdöden

- Vi vet inte hur snabb nybildningen av betaceller är. Sannolikt är den hos människor ganska långsam och utan stöd av en effektiv behandling hinner kroppen inte kompensera betacellsdöden, säger Åke Lernmark.

Mer forskning

Carla Greenbaum, en av de ledande forskarna vid Benaroya Research Institute i Seattle, USA, som har specialiserat sig på autoimmuniteten vid typ 1 diabetes ställde och besvarade tre frågor under en föreläsning.
Är alla betaceller vid typ 1 diabetes förstörda? Svaret är nej. Har det någon betydelse? Svaret är ja. Hur kan vi rädda betacellerna eller hjälpa dem att växa tillbaka? Svaret är mer forskning.

Text: Tord Ajanki
Bild: Diamyd Medical