LUDC

Färre kolhydrater - bättre insulinkänslighet på bara en dag

Utskriftsvänlig version

Publicerad 2016-11-10

Till originalsidan

I en liten undersökning har forskare från universitet i Michigan, USA, visat att kroppens känslighet för insulin ökade med mer än 30 procent efter tre måltider inom 24 timmar med lågt innehåll av kolhydrater. En kost med högre andel kolhydrater förbättrade inte insulinkänsligheten vilket enligt forskarna kan leda till högt blodtryck, förstadium till typ 2 diabetes eller diabetes.

Att mängden kolhydrater i kosten är en riskfaktor för försämrad sockeromsättning eller diabetes, är omtvistat. Livsmedelverket officiella riktlinjer säger 50 till 100 gram kolhydrater per dag. Annars finns det en risk för ett tillstånd som kallas för ketos.
I kroppen omvandlas kolhydrater till glukos. Vid brist på kolhydrater använder hjärnan, som nästan uteslutande använder glukos som energikälla, istället fett och andra kroppsvävnader. I den processen bildas som en biprodukt ketonkroppar vilket leder till ketos. Människor som fastar eller svälter eller har en felaktigt behandlad  diabetes hamnar i ketos.

Livshotande tillstånd

Nästa steg är ketoacidos vilket är ett livshostande tillstånd.  Och det är alla överens om.
Men, förespråkare för LCHF-kost, som innehåller liten mängd kolhydrater och mer fett, menar att ketos är bra, att det förbättrar sockeromsättningen och främjar viktnedgång.
Vid striktare LCHF-kost ska mängden kolhydrater vara 20 gram eller mindre per dag.

Förbättrad insulinkänslighet

I den nu publicerade undersökningen deltog 32 kvinnor. De hade inga sjukdomar som rör ämnesomsättningen och de hade passerat klimakteriet.
Kvinnorna delade in i fyra grupper med åtta i varje grupp. De fick antingen äta måltider som antingen innehöll 30 eller 60 procent kolhydrater. Jämför Livsmedelsverkets minst 50 gram om dagen och LCHF mindre än 20 gram om dagen. I undersökningen ingick även ett träningspass före måltiderna.
- Båda grupperna som åt mindre kolhydrater, både de som hade tränat och de som inte hade tränat, fick bättre insulinkänslighet redan efter den tredje måltiden jämfört med de som åt mer kolhydrater, säger Katarina Borer, professor och ansvarig författare till undersökningen.

Insulinresistens

Kroppens förmåga att använda det utsöndrade insulinet är viktig. Motsatsen, insulinresistens, är en viktig faktor vid förstadier till diabetes och vid typ 2 diabetes. Sjukdomen bryter ut när insulincellerna inte förmår utsöndra tillräckligt insulin för att hålla blodsockret i schack. Insulinresistens har ofta samband med övervikt eller fetma.

Text: Tord Ajanki
Bild: Dreamstime

Länk till undersökningen som är publicerad I tdiskriften PLOS ONE

Senast uppdaterad: 2016-11-10
Webbansvarig:  Redaktionen


diabetesportalen.se, LUDC, CRC, SUS Malmö, Ingång 72, Hus 91, plan 12. 205 00 Malmö. Telefon: 040 39 10 00 (vx)