Lunds universitet, Medicinska fakulteten

Stöd diabetesforskningen på LUDCVill du vara med och utveckla vården?Efterlysning - släktingar till personer med typ 1 diabetesMin historia - diabetiker berättar

Felaktig injektionsteknik försämrar blodsockret

Publicerad 2010-02-18

Alla som tar insulin vet nog att man ska skifta injektionsställe men många sticker hela tiden på samma plats för att det gör mindre ont. Alla vet nog att man ska byta kanyl men många struntar i det av bekvämlighet. Alla vet nog inte att det försämrar blodsockerkontrollen.

Italienska forskare har studerat hur vanligt det är med hudskador på grund av dålig injektionsteknik hos 180 insulinbehandlade diabetiker och kompletterat undersökningen med ett frågeformulär om deltagarnas injektionsvanor.
Dessutom har insulinets effekt studerats när det injiceras i ett skadat hudområde jämfört med i frisk hud.

Vana att injicera
De 180 patienterna, majoriteten med typ 2 diabetes, som deltog i undersökningen var alla vana att ge sig själv insulin. Merparten av deltagarna tog fyra sprutor om dagen.
Patienterna bekräftade att de hade fått instruktioner om hur de skulle göra. Till exempel att variera injektionsställe och att byta kanyl efter varje stick.

Majoriteten hade hudskador
Trots detta visade en inspektion av deras hud att majoriteten, 63 procent, hade fullt synliga typiska hudskador av injektionerna, exempelvis blåmärken, en mängd synliga nålstick och fettknölar under huden eller andra hudområden som saknade underhudsfett. Det besvarade frågeformuläret bekräftade att patienterna i regel injicerade på de ställen som hade flest skador.
Motiven för felaktig injektionsteknik var att risken för att det skulle göra ont var mindre på de ställen man ofta använde, exempelvis i fettknölarna.

Vanligare bland äldre
När forskarna analyserade resultaten visade det sig att det fanns ett starkt samband mellan ålder och felaktig injektionsteknik.
Bland de patienter som var över 60 år var det mer än tre och en halv gång så vanligt med många hudskador av olika slag. Det var också vanligt att en och samma individ hade skador av olika slag.

Klart samband
Kvinnorna hade oftare blådmärken och många synliga nålstick. Männen oftare fettknölar eller ställen utan underhudsfett orsakade av insulinet.
Vidare fanns det ett starkt samband mellan graden av hudskador och sämre blodsockerkontroll.

Mindre smärta
Motiveringarna för felaktig injektionsteknik var ofta att det gjorde mindre ont på de ställen man ofta stack i, till exempel i fettknölarna.
Dessutom skriver forskarna: ”Olyckligtvis använder patienterna ofta nålarna tills de blir så skadade att det börjar göra ont. Detta kan påverka den mängd insulin som verkligen injiceras. Vidare skadar självklart en trubbig nål huden mer än en fräsch.”

Frisk och skadad hud

För att utvärdera vilken betydelse en felaktig injektionsteknik har på insulinets effekt och blodsockerkontrollen testades sju av manliga typ 1 diabetiker.
En sjuksköterska gav dem tio enheter av det snabbverkade insulin Apidra (gluisin) efter en frukost. Sköterskan injicerade antingen i ett område på magen som var oskadat eller som hade fettskador i form av knöl eller avsaknad av underhudsfett.
Efter injektionen testades blodsockret vid bestämda tidsintervall i två och en halv timme.

Sämre blodsocker
Resultaten visade att när insulinet injicerades i skadade hudområden blev upptaget både mer ofullständigt och fördröjt.
I ett skadat område nådde insulinet sin fulla effekt först efter en timme. I ett oskadat område efter 30 minuter. Det vill säga i oskadad hud fungerade insulinet som ett snabbverkande måltidsinsulin ska göra.
Konsekvensen av detta blev att blodsockret var betydligt högre efter frukosten och att det dröjde längre innan det började sjunka.

Text: Tord Ajanki
Bild: dreamstime

Undersökningen är publicerad i tidskriften Diabetologia

Senast uppdaterad: 2010-02-19
Webbansvarig:  Redaktionen

diabetesportalen.se, LUDC, CRC, SUS Malmö, Ingång 72, Hus 91, plan 12. 205 00 Malmö. Telefon: 040 39 10 00 (vx)