Fler svårt sjuka kan botas med transplantation

Transplantationskirurger vid Akademiska sjukhuset har etablerat en behandling som gör det möjligt att transplantera bukspottkörtlar och njurar från donatorer som inte har samma blodgrupp som mottagaren.

– Att inte behöver ta hänsyn till matchning av blodgrupper är en stor vinst. Vi ser stora möjligheter att i framtiden kunna transplantera en ny bukspottskörtel till fler personer med svårbehandlad typ 1-diabetes, en behandling som betraktas som botande, säger överläkare Alireza Biglarnia.

För svårreglerad diabetes

Sedan ett tjugotal år har transplantation av bukspottskörtel varit ett behandlingsalternativ för personer med mycket svårreglerad typ 1-diabetes, där insulinbehandlingen varit svår att ställa in. Det handlar om personer som trots insulin haft svåra, återkommande attacker vid lågt blodsocker och
ibland hamnat i koma. Vid mer intensiv behandling har känningarna ökat.

Botande behandling

– I mer än åtta fall av tio är transplantation en botande behandling som medför att patienten slipper insulin och i viss mån upplever förbättring av kroniska förändringar som nervskador och nedsatt hjärtfunktion. Många patienter har varit helt styrda av sin insulinbehandling i 40-50 år. Efter
transplantationen har de fått en helt annan livskvalitet. De kan unna sig efterrätter och godis precis som icke diabetiker, berättar Alireza Biglarnia.

Flera olika väntelistor

Tidigare har man haft fyra väntelistor eftersom blodgrupperna är olika mycket kompatibla. Personer med blodgrupp A har antikroppar mot B och vice versa. Personer med blodgrupp AB har inga antikroppar medan de som tillhör blodgrupp O har såväl antikroppar mot blodgrupperna A och B. I Sverige är blodgrupp A och O vanligast vilket har lett till längre väntetid för personer tillhörande blodgrupp AB och B.

Oskadliggör immunförsvarets attack

Den nya metoden, som introducerats på Akademiska, innebär att man behandlar komplementsystemet i immunförsvaret som antikropparna använder för att få effekt.  Härigenom oskadliggörs attacken från mottagarens immunförsvar.
– Trots att patienten måste medicinera mot avstötningsrisker livet ut överväger vinsterna med transplantation. Överlevnaden är klart bättre för personer med svårbehandlad diabetes som annars löper stor risk att drabbas av allvarliga hjärtkärlsjukdomar, förklarar Alireza Biglarnia.

Cirka tjugo operationer per år

Behandlingen efter transplantation är i princip densamma som tidigare, men patienten måste även ta ett läkemedel mot komplementssystemet under två-tre veckor. Sedan i fjol gjordes sex framgångsrika transplantationer med den nya metoden. Hittills i år har totalt tretton personer transplanterats med en ny bukspottskörtel, på årsbasis räknar man med cirka tjugo operationer.

Källa: Pressmeddelande från Akademiska sjukhuset, Uppsala
Bild: Dreamstime