Lunds universitet, Medicinska fakulteten

Stöd diabetesforskningen på LUDCEfterlysning - släktingar till personer med typ 1 diabetesAktuellt om vetenskap och hälsa

Flytten till Sverige ökar diabetesrisken

Publicerad 2010-03-25

Barn till invandrare från länder med låg risk för typ 1 diabetes drabbas oftare än förväntat av sjukdomen om de växer upp i högrisklandet Sverige. Något i den svenska miljön ligger bakom, menar forskarna.

Ahmed Delli.

Ahmed Delli, forskare på Lunds Universitets Diabetescenter, har kartlagt vad som händer när ett barn flyttar från ett område med låg risk för typ 1 diabetes till ett område med hög risk som Sverige.
- Risken mer än fördubblas för barn vars föräldrar kommer från exempelvis Nordafrika och Mellanöstern, konstaterar Ahmed Delli, som publicerar sin undersökning i tidskriften Pediatric Diabetes.

Högrisk- och lågriskländer

Det är mycket stora skillnader i hur många barn som insjuknar i typ 1 diabetes i olika delar av världen. Till exempel är sjukdomen bland barn och unga under 15 år nästan 600 gånger vanligare i Finland än i lågriskländer som Kina och Venezuela.
Men också i Europa varierar siffrorna mellan olika befolkningar tiofaldigt. Vanligast är typ 1 diabetes i Finland och Sverige kommer på andra plats.

Tvåtusen diabetesbarn

Ahmed Delli har analyserat de barn som ingår i undersökningen Bättre Diabetes Diagnostik (BDD) (se länk nedan). Totalt ingick 1988 barn i hans undersökning.
Barnen delades in i tre grupper beroende på deras ursprung; svenskar, icke-svenskar och de med blandat ursprung, svenskt-finskt eller svenskt-annat ursprung.
- Vi använde en sträng definition för gruppindelningen. För att till exempel hamna i gruppen svenskar ska båda föräldrarna och far- och morföräldrarna vara födda i Sverige. Om någon av dem kom från ett annat land hamnade patienten i en annan grupp, säger Ahmed Delli.

Vanligare bland finska och svenska barn

Av de 1988 barnen hade åtta procent, eller 155 barn, icke-svenskt ursprung. Totalt hade 66 procent eller 1310 barn svensk härkomst och resterande 17 procent, 329 barn, ett blandat ursprung.
Inte oväntat var insjuknande i typ 1 diabetes mer än en och en halv gånger vanligare bland de svenska och de svensk-finska barnen jämfört med dem med annan härkomst.

Jämförde med ursprungsländerna

Det var när Ahmed Delli jämförde hur vanligt insjuknandet i typ 1 diabetes var i den icke-svenska gruppen med hur det är i de länder som barnens föräldrar och far- och morföräldrar kommer ifrån han fann att risken var klart högre i Sverige.
- Det är möjligt att registreringen av alla barn som får typ 1 diabetes inte är lika komplett i till exempel Mellanöstern men skillnaderna är så stora att det inte räcker som förklaring, säger Ahmed Delli.

Analyserade riskgener

Flera tidigare undersökningar har funnit att immigration bland första och andra generationens invandrare ökar risken för diabetes men Ahmed Dellis studie går längre än så tack vare de uppgifter som finns samlade i BDD-undersökningen.
- Ja, vi hade också möjlighet att analysera barnens riskgener för typ 1 diabetes och hur mönstret av antikroppar såg ut när de insjuknande. Det har man aldrig gjort i någon tidigare undersökning, berättar han.
De starkaste genetiska riskvarianterna för typ 1 diabetes hör till det så kallade HLA-systemet, en grupp gener som reglerar viktiga delar av immunsystemets funktioner.
De två vanligaste riskvarianterna för typ 1 diabetes i HLA kallas för DQ2 och DQ8.
- Nio av tio barn som får typ 1 diabetes i Sverige har någon av de båda varianterna eller båda två, säger Ahmed Delli.

Andra riskgener

I gruppen svenskar var DQ8 den vanligaste riskvarianten, 43 procent, jämfört med gruppen icke-svenskar, 27 procent. I den gruppen var DQ2 mer än dubbelt så vanligt, 34 respektive 16 procent.
Dessutom var det vanligare att barnen med utländsk härkomst varken hade DQ2 eller DQ8, 16 jämfört med 10 procent.
- I den kanske det finns andra DQ-gener som ännu inte är kända, eller kanske helt andra gener, säger Ahmed Delli.

Andra antikroppar

Också mönstret av antikroppar skiljde sig åt mellan grupperna. Antikroppar i blodet är ett tecken på att immunförsvaret har reagerat på de insulinproducerande cellerna. Om immunsystemet fullföljer det autoimmuna angreppet dödas betacellerna och typ 1 diabetes är ett faktum.
Merparten av alla barn i undersökningen, 85 procent, hade åtminstone en sorts antikropp. Nästan hälften av dem hade två eller fler.
Det är känt att ju fler av de fyra olika sorters antikroppar som brukar mätas desto större är risken för ett insjuknande.
- Grupperna skilde sig åt när det gäller vilken sorts antikroppar barnen hade. Dessutom hade barn med svensk härkomst högre nivåer av antikroppar vilket kan tolkas som ett mer aggressivt autoimmunt angrepp, säger Ahmed Delli.

Svenska diabetesmiljön

- Att barn med annan härkomst än svensk får en fördubblad risk för typ 1 diabetes när de föds och växer upp här talar starkt för att det är något i den svenska miljön ligger bakom, konstaterar Ahmed Delli och tillägger.
- Det är viktigt att försöka förstå vilka riskfaktorerna är i olika befolkningsgrupper och att lära så mycket som möjligt om hur sjukdomen kan förutsägas. Det ökar också förståelsen för de bakomliggande mekanismerna, konstaterar Ahmed Delli.

Text: Tord Ajanki
Bild: GoodShoot

Länk till artikeln i tidskriften Pediatric Diabetes

Senast uppdaterad: 2010-03-25
Webbansvarig:  Redaktionen

diabetesportalen.se, LUDC, CRC, SUS Malmö, Ingång 72, Hus 91, plan 12. 205 00 Malmö. Telefon: 040 39 10 00 (vx)