Lunds universitet, Medicinska fakulteten

Stöd diabetesforskningen på LUDCVärldsdiabetesdagen i Malmö - 5 november, Malmö LiveVill du vara med och utveckla vården?Efterlysning - släktingar till personer med typ 1 diabetesMin historia - diabetiker berättar

Från injektioner till piller - forskningen bakom nyföddhetsdiabetes

Publicerad 2017-05-29

De styr allt som vi tänker och gör, de ger oss förmågan att känna smärta och att utsöndra insulin. Det handlar om ”jonkanaler” som finns i varenda en av våra celler och som styr de elektriska impulserna i våra nerv- och muskelceller.
- För mig är de själva livsgnistan, säger Dame Francis Ashcroft, professor vid universitetet i Oxford och som nu även blir hedersdoktor vid Lunds universitet.

Dame Frances Ashcroft promoveras till hedersdoktor vid en ceremoni i Lund den 2 juni.

I sin forskning intresserar sig professor Dame Frances Ashcroft för hur vårt blodsocker kontrolleras och vad som går fel vid diabetes.
- Typ 2-diabetes är ett stort problem och eldas på av fetmaepidemin och det är viktigt att vi kommer till rätta med dem båda snart, säger hon.
Utgångspunkten för forskningen är ett protein som kallas jonkanaler och som de flesta människor nog aldrig hört talas om…
- Det är elektriska signaler som reglerar allt vi ser och gör och jag har alltid intresserat mig för hur proteinerna som styr signalerna faktiskt fungerar.

Inblandade i utsöndringen av insulin

Francis Ashcroft står bakom den viktiga upptäckten att en jonkanal i de insulinproducerande cellerna är involverad i processen som styr insulinutsöndringen.
Insulin tillverkas av betacellerna i bukspottkörteln och utsöndras när blodsockret stiger efter en måltid. När något går snett eller cellerna förstörts utvecklas diabetes.
Fyndet hon gjort var att en sorts jonkanal, som fungerar som en liten por i cellväggen, var avgörande för processen som leder till utsöndringen av insulin.
- När poren är öppen frisätts inte insulin och när den är stängd frisätts insulin. Det som händer är att när din blodsockernivå ökar stängs poren vilket sätter igång en serie komplexa processer som resulterar i insulinfrisättning, förklarar hon.

En sällsynt ärftligform av diabetes
Fyndet har kommit att spela stor roll för personer som drabbats av en sällsynt ärftlig form av diabetes som kallas nyföddhetsdiabetes, eller neonatal diabetes.
Tidigare trodde man att barn födda med diabetes hade typ 1-diabetes, en form av diabetes som ofta uppstår hos barn och unga och som orsakas av en autoimmun attack på de egna cellerna. Vid typ 1-diabetes finns det till slut inga, eller väldigt få, insulinproducerande celler kvar och personerna måste ta insulin resten av livet, antingen med dagliga sprutor eller insulinpump.
Nu vet man att nyföddhetsdiabetes istället orsakas av en mutation i en gen vilket leder till att jonkanalerna inte stängs. Därmed frisätts heller inget insulin även om betacellerna är fulla med insulin. Det är som om de vore avstängda.

Glömmer aldrig den dagen
Mutationerna upptäcktes första gången av professor Andrew Hattersley vid universitetet i Exeter i England.
-    När det skedde ringde han mig väldigt exalterad för att berätta, och jag kommer aldrig att glömma den dagen, säger Frances Ashcroft!
Tillsammans kunde de senare visa hur mutationerna fungerar - och att man med ett befintligt läkemedel (sulfonurea som redan gavs till personer med typ 2-diabetes) kan stänga jonkanalerna.
-    Eftersom medicinerna kunde stänga kanalerna hos personer som var födda med diabetes kunde man kanske flytta dem från deras insulininjektioner till sulfonurea som tas i tablettform. Till allas förtjusning så fungerade det!

Från upptäckt till behandling
Det är få forskare förunnat att vara med om att en upptäckt de gjort förbättrat livet så konkret som Frances Ashcroft och Andrew Hattersley.
- Från upptäckten att jonkanalen styrdes av glukos till att vi upptäckte den första mutationen tog det tjugo år. Därifrån tog det bara tre-fyra år till att den första patienten behandlades, berättar hon.
Utmaningen i dag handlar om att förstå mer om typ 2-diabetes som är ett enormt problem som ännu väntar på att bli löst.
När hon inte forskar skriver hon populärvetenskapliga böcker – om forskning.
- Det hade jag aldrig vågat om jag som doktorand inte haft en handledare som gjorde det. Han var av den gamla skolan och även om han inte hjälpte mig mycket med projekten, men han lärde mig mycket om livet och fanns alltid var där när jag behövde honom. Han lärde mig också att man kan göra annat än vetenskap, skriva böcker till exempel.
Hon önskar att hon haft ett bättre självförtroende som ung.
-    Livet hade varit mycket enklare om jag trott mer på mig själv.

Sara Liedholm

Fotnot: Texten är baserad på filmade intervjuer med Dame Frances Ashcroft intervjuad av professor Denis Noble i serien ”Voices from Oxford”.



Senast uppdaterad: 2017-07-06
Webbansvarig:  Redaktionen

diabetesportalen.se, LUDC, CRC, SUS Malmö, Ingång 72, Hus 91, plan 12. 205 00 Malmö. Telefon: 040 39 10 00 (vx)