Det är fler 70-80-åringar som insjuknar i typ 1 diabetes än barn. En ny svensk studie visar att bara blodprov kan säkra en riktig diabetesdiagnos och behandling.
En stor svensk kartläggning av så gott som samtliga i Kronobergs län som insjuknat i diabetes under tre år slår hål på flera myter om vem som drabbas av vilken sorts diabetes.
Undersökningen visar också hur felaktiga de gamla begreppen ”barn- och ungdomsdiabetes” resperktive ”åldersdiabets” är.
För att få en riktig bild av diabetespanoramat i hela befolkningen i länet kontrollerades blodsockernivån på samtliga invånare som av någon anledning kom i kontakt med sjukvården under tre år.
De som hade för höga blodsockervärden undersöktes vidare för en eventuell diabetesdignos.
Bland diabetikerna, 1 630 personer, togs ytterligare prover för att säkerställa vilken typ av diabetes det var fråga om.
Hade patienterna antikroppar mot de insulinproducerande betacellerna i blodet, det vill säga en autoimmun form av diabetes, fick de diagnosen typ 1 diabetes.
Utan antikropper ställdes diagnosen typ 2 diabetes.
Vidare kontrollerades C-peptidnivåer i blodet hos samtliga för att mäta hur stor egen insulinproduktion patienten hade. De som inte hade antikroppar och över ett visst värde C-peptid fick diagnosen typ 2 diabetes.
Forskarna fann två toppar för insjuknande i typ 1 diabetes. Flest drabbades i åldersgruppen noll till nio år och 70 till 79 år. Nästan 60 procent av alla nyinsjuknade typ 1 diabetiker var över 40 år. Medelålder bland de vuxna som fick diagnosen typ 1 diabetes var 57 år.
De kronobergska siffrorna över hur vanligt typ 1 diabetes är bland de högsta i världen som någonsin rapporterats.
Också siffrorna för typ 2 diabetes var mycket höga. En förklaring kan vara att många patienter upptäcktes tack vare blodsockertestet. Utan det skulle de ha förblivit utan diagnos.
Resultaten ställer alltså åsikten om typ 1 diabetes som en sjukdom som i regel drabbar barn helt på skam.
– Det är känt att det finns vuxna som insjuknar i typ 1-diabetes, men man har trott att det rör sig om väldigt få personer över 40 år, kommenterar Maria Thunander, överläkare vid medicinkliniken i Växjö och en av forskarna bakom studien till tidningen Dagens Medicin.
Innan det fanns möjlighet att mäta antikroppar i blodet och C-peptidnivåer fick läkarna förlita sig på sin erfarenhet och kliniska kunande.
En tumregel var att unga drabbas av typ 1 diabetes, äldre av typ 2 diabetes. Resultaten från kronobergsundersökningen visar att det knappast är en god tumregel.
– Det finns en risk för att en stor andel vuxna med autoimmun diabetes inte får rätt diagnos i rutinsjukvården, säger Maria Thunander.
Bahandlingen vid nydiagnostiserad diabetes skiljer sig åt mellan de olika formerna. Typ 1 diabetiker startar med insulin. Typ 2, först med kost och motion, om inte det räcker diabetestabletter och om även de inte förslår insulin.
Maria Thunander betonar i Dagens Medicn att inte alla som diagnostiserades med typ 1-diabetes var i akut behov av insulin, att den felaktiga diagnosen inte automatiskt innebär att patienten får fel behandling.
Insjuknandet i typ 2 diabetes var vanligast i åldrarna 65 till 85 år. Medelåldern vid insjuknandet var 67 år och så gott som samtliga var över 40 när de insjuknade.
Bara fyra barn, två pojkar och två flickor i åldrarna 10 till 14 år, insjuknade i typ 2 diabetes.
En annan tumregel som inte längre håller är att typ 2 diabetiker är överviktiga och typ 1 diabetiker smala eller normalviktiga.
Resultaten från undersökningen visar att typ 2 diabetikerna vid insjuknandet i genomsnitt hade ett Body Mass Index på 28. De vuxna typ 1 diabetikerna på 26.
Det vill säga båda grupperna ligger inom ramen för måttlig övervikt.
Text: Tord Ajanki
Bild: Belinda Pretorius/Dreamstime, Digital Vision, Creativ Collection, Photodisc
Läs en sammanfattning av undersökningen som är publicerad i tidskriften Diabetes Research and Clinical Practice
Läs mer på diabetesportalen.se
Senast uppdaterad: 2009-10-27
Webbansvarig: Redaktionen