När sonen avled i följdsjukdomar till sin diabetes bestämde sig Percy Petersson för att donera hela arvet till forskningen.
- Jag har min pension. Jag klarar mig, säger han.
Nils-Gunnar Petersson fick diagnosen typ 1 diabetes när han var tio år och fick tidigt i livet svåra problem med följdsjukdomar. När han avled, endast 45 år gammal, hade han genomgått tre njurtransplantationer, en transplantation av bukspottkörtel, ballongvidgning av hjärtats blodkärl. Till sist orkade inte kroppen längre.
När den senast transplanterade njuren slutade fungera var inte längre ännu en transplantation möjlig att genomföra. Läkarna konstaterade att hans hjärta inte skulle klara av ingreppet.
Nils-Gunnar Petersson tvingades börja med njurdialys, först i hemmet varje natt, sedan på dialysavdelning på sjukhus fem dagar i veckan.
- Han beklagade sig aldrig men han var väldigt trött på slutet, säger Percy Petersson, Nils-Gunnar Peterssons pappa.
Hösten 2008 dog Nils-Gunnar Petersson i hjärtsvikt. Enda arvingen är hans far Percy Petersson, 85 år, som fick motta ungefär 400 000 kronor.
- Men vad ska jag med så mycket pengar till? säger Percy Petersson enkelt.
Beslutet att donera pengarna, hälften till diabetesforskningen vid Lunds Universitets Diabetescenter, hälften till Hjärt- och Lungfonden, är Percy Peterssons.
- Vi diskuterade aldrig donationer på det viset men jag tror att det var vad Nils-Gunnar hade velat.
Percy Petersson är änkling sedan 20 år. Nils-Gunnar, som var enda barnet, efterlämnade inte själv några barn.
- Det är bara jag kvar nu. Jag hoppas pengarna bidrar till att forskningen går framåt så att unga människor inte drabbas så hårt av diabetes, säger Percy Petersson.
Text: Tord Ajanki
Bild: Stig-Åke Jönsson, Malmö Bild
Senast uppdaterad: 2009-05-14
Webbansvarig: Redaktionen