Lunds universitet, Medicinska fakulteten

Stöd diabetesforskningen på LUDCVill du vara med och utveckla vården?Efterlysning - släktingar till personer med typ 1 diabetesMin historia - diabetiker berättar

Kartläggning av mekanismerna bakom typ 2-diabetes

Publicerad 2018-09-17

De Langerhanska öarna i bukspottkörteln innehåller förutom insulinceller även andra hormonproducerande celler. Med en ny metod ska forskare studera deras samspel genom att kartlägga tidigare okända genetiska nätverk.
- Det kommer att ge oss nya möjligheter att rikta läkemedel mot nya mål, säger docent Nils Wierup.

Nils Wierup.

Tack vare tillgången till vävnad från avlidna organdonatorer kan forskarna förstå vad som leder till sjukdomen. Vävnaden som kommer från bukspottkörteln innehåller de sk Langerhanska öarna som i sin tur innehåller betaceller som tillverkar insulin, alfaceller som tillverkar glukagon och ytterligare minst tre sorters hormonproducerande celltyper (Deltaceller, PP-celler och Epsilon-celler).

Ny metod
Fram tills nyligen har alla studier gjorts på hela öar, men med en ny metod, ”single cell RNA-sekvensering”, är det nu även möjligt att studera varje celltyp för sig och generna som styr dess funktion.
- Om en gen tidigare var aktiv i en celltyp, men inaktiv i en annan, blev resultatet neutralt. Nu kan vi studera varje celltyp för sig och vilka gener som styr var och en, säger Nils Wierup.

Generna påverkar varandra
I tidigare studier har Nils Wierups forskargrupp funnit att det är skillnad i indelningen av de olika celltyperna mellan personer med typ 2-diabetes och friska, och att genaktiviteten i de olika celltyperna varierar hos personer med typ 2-diabetes. De har även funnit ett hundratal tidigare okända gener och visat att generna påverkar varandra i olika grad via olika nätverk.
- Vi tror att större kunskap om hur sjukdomen påverkar dessa genetiska nätverk är nyckeln till att förstå orsakerna bakom sjukdomsutvecklingen.

Omfattande studie
Nu ämnar de göra om analyserna i en omfattande studie med betydligt fler donatorer och större antal celler.
- På det viset får vi en bredare och samtidigt mer specifik kunskap om de olika celltypernas sammansättning och vilka gener som bidrar till typ 2-diabetes i varje celltyp. Detta har aldrig tidigare gjorts, säger Nils Wierup.

Crispr/Cas9
Därefter ska de med hjälp av genkniven Crispr/Cas9 testa effekten av de viktigaste nätverksgenerna i djurförsök och mänskliga celler.
- Förhoppningen är att det ska leda till att vi kan identifiera nya mekanismer som vi kan påverka med läkemedel, avslutar han.

Fotnot: Forskningen finansieras av bland annat Novo Nordisk Fonden, Vetenskapsrådet, Crafoordstiftelsen, Diabetesfonden och Hjeltstiftelsen.

Sara Liedholm





Senast uppdaterad: 2018-09-17
Webbansvarig:  Redaktionen

diabetesportalen.se, LUDC, CRC, SUS Malmö, Ingång 72, Hus 91, plan 12. 205 00 Malmö. Telefon: 040 39 10 00 (vx)