Läkemedel väckte betaceller ur törnrosasömn

Efter mer än 50 år med typ 1 diabetes kan överlevande betaceller fortfarande finnas kvar. En kvinna ökade sin insulinproduktion nästan femfaldigt efter behandling med ett immunhämmande medel.

I den veteranstudie vid Joslin Diabetes Center i Boston, där nästan 300 personer som haft typ 1 diabetes i minst 50 år deltar, har forskarna gjort överraskande fynd. Iakttagelser som går stick i stäv med den vedertagna uppfattningen om sjukdomens förlopp.

Strider mot gängse synsätt

En tredjedel av 50 plus-diabetikerna har fortfarande kvar antikroppar mot de insulinproducerande betacellerna och en majoritet har c-peptid i sitt blod. Provresultat som visar att de har överlevande betaceller som fortfarande tillverkar insulin.
Utan betaceller kan det inte finnas antikroppar mot dem och inte heller c-peptid som produceras tillsammans med och i ett visst bestämt förhållande till insulin. Insulin som diabetespatienter injicerar innehåller inte c-peptid.
Iakttagelserna talar emot bilden av typ 1 diabetes som en sjukdom där immunsystemet attackerar och slutligen dödar alla betaceller.

Ett urval av överlevare

Någon heltäckande förklaring till varför så stor del av patienter med så långvarig typ 1 diabetes visar tecken på att de tillverkar insulin finns inte. Kanske just att de haft diabetes under så lång tid är en del av förklaringen.
- Ja, detta är ju ett urval av patienter. De som överlevt länge med sin sjukdom. De som på något sätt är mer skonade än andra, säger Åke Lernmark, professor i experimentell diabetesforskning vid LUDC.

Betacellerna delar sig bättre

Åke Lernmark menar att det kan vara så att veteranerna har gener som på något sätt skyddar eller mildrar immunsystemets attack på betacellerna och att de därför i viss utsträckning överlever. Genvarianter många andra typ 1 diabetiker saknar.
En annan tänkbar förklaring kan vara att veteranernas betaceller delar sig bättre.

Dämpa attacken

För att gå vidare med sina fynd beslöt Joslin-forskarna att testa vad som händer när den autoimmuna process som ligger bakom immunförsvarets attack hämmas. De gjorde det genom att ge en av patienterna i veteranstudien ett immunhämmande läkemedel (mykofenolatmofetil). I vanliga fall används medlet för att förhindra att transplanterade organ stöts bort.
I till exempel USA används läkemedlet ibland också vid autoimmuna sjukdomar som reumatoid artrit och Crohns sjukdom.

Fem gånger högre insulinproduktion

Innan kvinnan i veteranstudien fick läkemedlet testades hennes c-peptidsvar efter en standardiserad måltid. Provet visade ett svagt c-peptidsvar men långt ifrån tillräckligt för att möta insulinbehovet efter måltiden.
En tid senare efter att hon behandlats med det immunhämmande medlet var c-peptidsvaret på en likadan måltid nästan fem gånger högre.

En helt ny behandling

"Det kan tolkas som att när immunsystemets autoimmuna process hämmas kan de insulinproducerande cellerna återhämta sig." skriver forskarna.
- Det är mycket spännande. Om vi kan ta reda på varför patienterna fortfarande kan producera insulin kanske vi har en helt ny behandling av typ 1 diabetes, konstaterar en av Joslinforskarna, George King, i en kommentar.
Bakgrunden till veteranstudien är att forskarna var nyfikna på varför just de här patienterna har så få komplikationer trots den långa sjukdomsperioden.

Undersökningen presenterades på ADA, American Diabetes Association, konferens i San Fransisco.

Text: Tord Ajanki

Läs mer om veteranstudien:

• Långlivade insulinceller trotsar diabetes