Mängder med nya diabetesmedel vill igenom nålsögat

183 nya läkemedel mot diabetes är under utveckling i USA. De har kommit så långt att de testas på människor. Företagen ser den enorma marknaden och hoppas på stora vinster. Men vägen ända fram till apotekshyllan är lång, full av fallgropar och mycket dyr.

Läkemedelsindustrins stora aktivitet inom diabetesområdet förklaras av den mycket stora och lönsamma marknad ett bra och effektivt medel kan vinna.

Marknad värd hundratals miljoner

Enbart i USA får dagligen drygt 4 000 personer diagnosen diabetes. De olika diabetestyperna är vanliga i befolkningarna och de blir allt vanligare, såväl i USA som i resten av världen.
Enligt Internationella Diabetesfederations beräkningar finns det idag 250 miljoner diabetiker i världen. Om 20 år kommer det att finnas 380 miljoner. Diabetes är en lovande framtidsmarknad för läkemedelsindustrin om någon av deras kostsamma matchningar blir en fullträff. Om inte är det en dyr förlustaffär.

Det trånga nålsögat

I genomsnitt tar det tio till femton år att utveckla en intressant substans till ett färdigt läkemedel. Processen har då kostat flera miljarder kronor. Dessutom, bara en bråkdel av de intressanta substanserna kommer så långt att de blir färdiga läkemedel.
Det amerikanska centret Study of Drug Development har räknat ut att bara fem av 5 000 intressanta substanser kommer så långt att de någonsin testas på människor. Komna så långt sorteras ytterligare fyra bort.

Många fallgropar

De vanligaste fallgroparna är att substansen är för giftig, har för många biverkningar eller inte är effektiv nog.
Arbetet avbryts, ju tidigare i processen desto bättre sett ur företagsekonomisk synpunkt. De substanser som blir färdiga läkemedel ska tjäna in både sina egna kostnader och alla utgifter för de som aldrig blev något.

Big business

Läkemedelsföretaget har 10 till 15 år på sig. Sedan löper patentet ut och då kan konkurrenterna snabbt lansera avsevärt mycket billigare kopior, som inte kostat miljarder i utvecklingskostnader.
Trots den korta överlevnaden som ”unik i sitt slag” kan en enda fullträff ge hisnande vinster. Läkemedelsindustrin är en av världens mest lönsamma branscher. Läkemedel är big business.

Provrör och bakterier

Den första fasen i ett nytt läkemedels födelse är grovgallringen, jakten på biologiskt aktiva substanser. De stora läkemedelsföretagen har gigantiska bibliotek med miljoner substanser man lärt sig att tillverka på konstgjord väg.
Nästa steg är att testa lovande substansen. Den biologiska effekten och säkerheten i olika försök i provrör på till exempel bakterier och jästsvampar. Faller de väl ut inleds tester på djur.

Är substansen farlig

Djurförsöken är tidskrävande. En mängd frågor ska besvaras; har ämnet den effekt man hoppas på, vilken dos kan vara lämplig, hur snabbt sätter effekten in och hur snabbt klingar den av? Framför allt ska biverkningarna kartläggas, på kort och på lång sikt, orsakar substanser sjukdomar eller skador eller är den skadlig för foster, är bara några av frågorna som ska besvaras.

Avgörande men inte slutgiltiga svar

Svaret på frågorna är viktiga och avgör om utvecklingsarbetet ska fortsätta eller ej. Men svaren är inte slutgiltiga.
När det i media står att det finns vaccin mot Alzheimers demens eller att boten mot typ 1 diabetes är nära bygger rapporterna ofta på lyckade djurförsök. Det finns flera olika sätt att bota typ 1 diabetes hos möss men det fungerar inte på människor.

Möss och människor

GAD-vaccinet botar diabetessjuka möss men inte råttor. Återstår att se om människan är mer lik musen än råttan när det gäller GAD-behandling.
Ett annat exempel är det smärtstillande läkemedlet Alvedon. Hade medlet enbart testats på katter hade det aldrig blivit något läkemedel. Katter dör at Alvedon men det gör inte hundar, som turligt nog råkade vara det första försöksdjuret medlet prövades på.
Alltså, skillnaden mellan olika djurslag är så stor att substansen måste testa på olika sorters djur.

Försök på människor

Faller alla dessa försök väl ut är den prekliniska fasen över. De kliniska prövningarna, då substansen testas på människor, följer. Den kan grovt delas in i tre faser.
I den första testas medlet på ett fåtal friska försökspersoner, i den andra på ett mindre antal patienter och nu kan man för första gången på allvar studera effekten på de symtom medlet är avsett att lindra. Fas 2 kan ta två till tre år.

Det avgörande steget

I den tredje fasen deltar ett stort antal patienter. Fokus är fortfarande medlets effekter, biverkningar och lämplig dos. Dessutom jämförs medlet med verkningslös placebobehandling och med andra medel som redan finns på marknaden. Också fas tre tar i regel minst några år.
Parallellt fortsätter de långsiktiga djurförsöken och laboratoriearbetet.

Ansökan om godkännande

Först nu och om allt har gått väl lämnar företaget in en ansökan, med den bifogas många tiotusentals tryckt dokumentation, till myndigheterna om ett godkännande. Hundratals miljoner kronor kan vara investerade medlet och det har hänt att allt måste avbrytas även så här sent i processen därför att nya oväntade problem har dykt upp.

Långtidseffekter

Myndigheterna väger för- och nackdelar, goda effekter mot biverkningar och risker. Efter ett godkännande, då det nya läkemedlet har börjat säljas, fortsätter forskningen under lång tid. Detta för att upptäcka sällsynta biverkningar och långtidseffekter. Uppföljningarna syftar också till att försöka bevisa att medlet är bättre än andra konkurrerande medel.

Återstår att se nyttan

Bland de 183 nya diabetesmedel och preparat mot diabeteskomplikationer som är under utvecklingen i USA har merparten kommit till fas ett eller två, knappt 30 är i fas tre och för ett tiotal är ansökan om godkännande inlämnad.
Återstår att se hur många av dem som är under utveckling som någonsin når patienterna. Återstår också att se om de egentligen tillför något nytt till behandlingen eller bara blir ett av många konkurrerande likartade preparat på den gigantiska diabetesmarknaden.

Text: Tord Ajanki
Bild: Photodisc, Fancy och UpperCut Images