Lunds universitet, Medicinska fakulteten

Stöd diabetesforskningen på LUDCVill du vara med och utveckla vården?Efterlysning - släktingar till personer med typ 1 diabetesMin historia - diabetiker berättar

Mellanösterns livsstil - matvanor och Ramadan

Publicerad 2018-01-24

Sverige är bland de europiska länder som har tagit emot flest invandrare under de senaste åren. De flesta nykomna invandrare till Sverige har Mellanöstern som ursprungsområde där förekomsten av typ 2 diabetes är ett stigande problem och drabbar mellan 15 till 20 procent av befolkningen.
Nedan följer ett föredrag som Wathik Alasalim, biträdande överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Lund, presenterade på höstmötet för Svensk Förening för Diabetologi.

Typ 2 diabetes är kraftigt överrepresenterat bland invandrare i Sverige och förekomsten uppskattas till det dubbla bland invandrare som har härkomst från Mellanöstern, jämfört med svenskfödda.
Vi ser även en ökad diabetesförekomst bland invandrare från andra regioner som Asien, Sydamerika och Afrika. Bland de faktorer som kan leda till denna utveckling finns till exempel genetisk sårbarhet och nutritionsvanor.
Livsstilsförändringar som minskad fysisk aktivitet, arbetslöshet, låg socioekonomisk status, stress och förbättrad tillgång till sjukvård är exempel på andra tänkbara orsaker till ökat diabetesinsjuknande när man flyttar till det nya landet.
Kulturella skillnader avseende matvanor, rökning och fysisk aktivitet är viktiga bidragande faktorer dels till utvecklingen av typ 2 diabetes och även till sämre metabol kontroll hos individer som redan har sjukdomen.

Fettfräst ris och kaloristinna dadlar

Matvanor bland invandrare från Mellanöstern kan innebära att inte äta frukost eller att inta en mycket sen frukost. Lunchen betraktas som huvudmåltid och har ofta ett rikligt kaloriinnehåll. Kvällsmaten blir därför förskjuten till sen kväll och intas förmodligen mellan klockan 20 till 22.
Matlagningen och serveringar av måltiderna har också stora kulturella skillnader, till exempel är ris en mycket viktig kolhydratkälla och serveras ofta till både lunch och kvällsmat bland annat i det irakiska köket. Det lagas med att fräsa riset med olja eller smör innan det kokas. Dadlar är ett annat exempel som betraktas som en vardaglig frukt och konsumeras ofta varje dag. Kaloriinnehållet av dadlar är mycket högt, cirka 100 gram dadlar som motsvarar 14 stycken dadlar innehåller cirka 270 kcal.

Mindre fysisk aktivitet

Den fysiska aktiviteten minskar för människor som flyttar från landsbygd i sitt hemland till en stad i Sverige. Arbetslöshet bidrar ytterligare till att inte röra sig och det kallare klimatet främjar inte utevistelse. Speciellt för kvinnorna så är utevistelse och den fysiska aktiviteten låg.
Rökning innefattar både cigaretter samt vattenpipa som är mycket vanligt i Mellanösterns kultur bland både kvinnor och män. Tiden som man i snitt röker vattenpipa är ca 80 minuter, vilket motsvarar över 100 cigaretter.
Därför är det mycket viktigt att diskutera ovannämnda mat-och livsstilsvanor vid omhändertagandet av individer som lider av diabetes och har härkomst från Mellanöstern.  Det är mycket enklare att uppskatta matvanor genom att be patienterna med diabetes att fotografera sina måltider både frukost, lunch och middag.

Utbildningsprogram

Kulturellt anpassade utbildningsprogram för typ 2 diabetiker är av betydelse för en bra metabol kontroll och kan leda till en HbA1C-sänkning (långtidsvärdet för blodsocker)  mellan 3-8 mmol/mol. Denna utbildning rekommenderas enligt socialstyrelsens nationella riktlinjer för omhändertagande av diabetes.
Det saknas tyvärr en gemensam internationell kulturellt anpassad diabetesutbildning. Vi har vid olika tillfällen genomfört utbildning på arabiska på vårdcentraler i Malmö om typ 2 diabetes för patienter och deras närstående vilket var mycket uppskattat bland deltagarna.

Fastan under Ramadan

Majoriteten av migranterna från Mellanöstern har islam som religion. Ramadanfastan är en av islams grundpelare. Detta innebär att de flesta som praktiserar islam fastar en hel månad varje år. Personer som fastar avstår från att äta och dricka från soluppgången tills solnedgången (Iftar). Fastetiden kan i Sverige variera från några timmar på vintern till cirka 20 timmar under sommaren. 
Detta kan innebära risker för både för alltför låga som alltför höga blodsockernivåer för individer med diabetes typ 1 och typ 2. Tidigare studier har visat att upp mot cirka 60 procent av patienter med diabetes fastar under Ramadan trots ökad risk för att blodsockerkontrollen spårar ur.
Vi saknar nationella riktlinjer och rekommendationer för omhändertagande av diabetespatienter som fastar under Ramadan. Internationellt finns däremot så kallade ”International Group for Diabetes and Ramadan” som har skrivit tydliga riktlinjer för detta. för individer som immigrerar till Sverige innebär det en ökad risk för att drabbas av diabetes typ 2.

Nya utmaningar för vården

För sjukvården innebär det nya utmaningar för att förstå kulturella skillnader som immigranterna bär med sig till Sverige. Det är viktigt för vårdpersonal som har en annan kulturell bakgrund än svensk att sprida kunskap om sina kulturella skillnader till den svenska sjukvården. Detta skulle kunna förbättra den blodsockerkontrollen hos individer med diabetes.
På sikt kan ny teknologi utnyttjas med till exempel multispråkiga utbildningsapplikationer som patienterna laddar ned i olika ”smart phones” vilka skulle kunna underlätta kommunikation för både vårdpersonal och individer med diabetes.
Genom dessa åtgärder skulle vi på sikt kunna dels förbättra den metabola kontrollen, sänka komplikationsrisken och minska diabeteskostnaderna.

Text: Wathik Alsalim
Bild: Wikimedia Commons

Senast uppdaterad: 2018-01-24
Webbansvarig:  Redaktionen

diabetesportalen.se, LUDC, CRC, SUS Malmö, Ingång 72, Hus 91, plan 12. 205 00 Malmö. Telefon: 040 39 10 00 (vx)