Jan Nilsson, professor i experimentell hjärt- och kärlforskning, och hans forskargrupp på LUDC har fått fem miljoner kronor för att fortsätta utveckla ett vaccin mot hjärtinfarkt.
Pengarna kommer från Vinnova, en svensk statlig myndighet vars uppgift är att stödja banbrytande nya idéer och forskning. Beslutet om det finansiella stödet formulerar Vinnova: ”Utveckling av nya behandlingsprinciper vid hjärtkärlsjukdom baserade på den inflammatoriska sjukdomsprocessen i kärlväggen.”
Inflammation i blodkärlens väggar är en autoimmun reaktion och för Jan Nilsson är tanken att mobilisera kroppens eget immunförsvar mot hjärtinfarkter och stroke inte ny. - Nej, vi har arbetat med detta i många år nu och lärt oss mycket om hur det fungerar, säger Jan Nilsson.
Grundidén föddes av iakttagelsen att patienter som haft en hjärtinfarkt eller stroke har antikroppar i blodet mot blodfettet LDL-kolesterol som har oxiderat (härsknat). Blodfetter som fastnar på blodkärlets vägg i så kallade plack är den bräckliga och farliga byggstenen i den åderförfettning som ligger bakom infarkter.
- Antikropparna är ett bevis för att immunförsvaret har reagerat mot oxiderat LDL men inte förmått förhindra infarkten, säger Jan Nilsson och berättar att den första reaktionen är mild men ofta inte tillräcklig eftersom det hos många infarktpatienter med för höga blodfettshalter hela tiden tillförs nytt LDL-kolesterol.
När den första reaktionen inte är tillräckligt kraftfull för att rensa bort placken svarar immunsystemet med att reagera mer aggressivt med en kraftig autoimmun reaktion.
- Det blir en kraftig inflammation i blodkärlets vägg och den är till mer skada än nytta, säger Jan Nilsson.
Vinnovapengarna ska användas för att utveckla en behandling som aktiverar den del av immunsystemet som ska skydda mot autoimmunitet.
- Målet är att hitta de signaler som återställer den första milda autoimmuniteten, säger Jan Nilsson och konstaterar att det finns flera paralleller till de försök som pågår med GAD-vaccin där man försöker dämpa det autoimmuna angreppet på insulincellerna vid typ 1 diabetes och LADA.
Förutom att designa läkemedel som verkar på immunsystemet står också en förbättrad diagnostik på programmet.
- Vi vill identifiera biomarkörer så att vi vet vilka patienter som är lämpliga för den här typen av behandling. Biomarkörerna ger oss också ett verktyg att kunna följa effekterna av behandlingen.
Jan Nilsson och hans forskargrupp samarbetar med en annan grupp på Karolinska institutet i Stockholm som leds av Göran Hansson, professor i experimentell kardiovaskulär forskning.
Text: Tord Ajanki
Bild: Stig-Åke Jönsson/Malmö Bild
Läs mer på diabetesportalen.se
Senast uppdaterad: 2009-04-30
Webbansvarig: Redaktionen