Graviditetsdiabetes är mer än dubbelt så vanligt bland kvinnor vars mammor har diabetes jämfört med om deras pappor har det. Forskarna drar slutsatsen att det är mammans höga blodsockernivåer som påverkar fostret så att det senare i livet själva får diabetes.
De olika diabetesformerna har alla mer eller mindre starka ärftliga inslag. Det gäller inte minst för typ 2 diabetes som ofta först visar sig som en graviditetsdiabetes hos kvinnor när de blir gravida. Orsaken är att kraven på kroppens förmåga att omsätta socker dramatiskt ökar under graviditeten. De kvinnor som inte kan svara på det ökade behovet får graviditetsdiabetes och många av dem får senare i livet också typ 2 diabetes.
Inte bara ärftliga faktorer
När forskare från universitetet i Sydney i Australien jämförde hur ofta kvinnor som har föräldrar med diabetes själva får sjukdomen när de blir gravida fann de ett mönster som pekar på att inte bara genetiska faktorer har betydelse.
I undersökningen deltog 535 kvinnor vars mamma har diabetes, 566 vars pappa har diabetes och 77 vars bägge föräldrar har sjukdomen. Som jämförelsegrupp hade forskargruppen drygt 4 000 kvinnor som inte hade diabetes i familjen.
Fördubblad risk
Resultaten visar att risken för en kvinna att få graviditetsdiabetes var mer än dubbelt så stor om deras mamma har diabetes, elva procent, jämfört med om pappan har sjukdomen, fem procent.
Bland de kvinnor vars bägge föräldrar har diabetes var inte risken större än om bara mamman har det. Om risken enbart beror på generna borde den öka när båda föräldrarna har diabetes.
Följer inte mönstret
”Eftersom graviditetsdiabetes inte följer det mönstret är det troligt att också miljöfaktorer, som exponering för höga blodsocker i livmodern under fostertiden, påverkar risken.” skriver undersökningsledaren Mark Mclean och sammanfattar.
”Den mycket vanligare överföringen från mamma till dotter jämfört med pappa till dotter kan förklaras med en epigenetisk effekt av höga blodsocker. En effekt som orsakar diabetes i nästa generation.”
Bortom generna
Epigenetik betyder ungefär ”bortom generna” och innebär att generna under livets gång påverkas av faktorer i miljön. Själva den genetiska kod vi föds med förändras inte men genernas funktion blir en annan. Miljöfaktorerna kan vara sådant vi äter, läkemedel, gifter eller, som den australiska undersökningen visar, höga blodsocker under fostertiden.
Text: Tord Ajanki
Bild: I Love Images