Lunds universitet, Medicinska fakulteten

Stöd diabetesforskningen på LUDCVill du vara med och utveckla vården?Efterlysning - släktingar till personer med typ 1 diabetesMin historia - diabetiker berättar

Njurhälsa överraskande låg i högre ålder

Publicerad 2018-06-11

Hälften av landets friska 80-åringar har en så låg njurfunktion att den ligger under gränsen för vad som räknas som njursjukdom. Det framkommer i en ny avhandling från Lunds universitet.

Karin Werner, Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.

Njurens funktion avtar naturligt med stigande ålder, även hos den som är frisk. Dålig njurfunktion förknippas bland annat med diabetes och hjärt-kärlsjukdom och kan i allvarliga fall leda till njursvikt och behov av dialys.
I en ny avhandling från Lunds universitet ges för första gången en mer detaljerad bild av den med åldern avtagande njurfunktionen. Och försämringen av njurfunktionen i hög ålder visade sig vara överraskande stor:
– Den försämras i så hög utsträckning att hälften av våra friska 80-åringars njurfunktion är lägre än vad gränsen för njursjukdom tillåter, berättar Karin Werner, doktorand i geriatrik vid Lunds universitet samt läkare vid Skånes universitetssjukhus.
Kartläggningen bygger på data och blodprover från ungefär 3 000 personer i åldern 60-100 år som deltagit i befolkningsstudien Gott åldrande i Skåne.

Stor skillnad mellan mätmetoder


I avhandlingen utvärderades också ett 15-tal av de vanligaste mätmetoderna för njurfunktion. Metoderna är i bruk på sjukhus och vårdcentraler. De består av ett blodprov där en eller två markörer mäts. Dessa kombineras därefter med en matematisk formel som leder fram till en uppskattning av njurens funktion.
– Den sämsta formeln är en av världens mest använda och visar fel i upp till 35 procent av fallen. Det kan jämföras med de bästa formlerna som hade en felvisning på mindre än 10 procent, berättar Karin Werner och tillägger:
– Det innebär inte att de metoder med högst felvisning ska dömas ut helt. Men för riskgrupper, dit patienter i hög ålder räknas, anser jag att det är särskilt viktigt att använda en metod som baserar sig på två markörer, cystatin C samt kreatinin. Och inom hälso- och sjukvården kan vi bli bättre än idag på att beställa denna typ av analys.

Påverkar inställningar för läkemedel och behandling

Våra äldsta medborgare tar ofta flera mediciner, och en mer exakt och rättvisande bild av njurfunktionen kan bidra till förbättrad hälsa, bedömer Karin Werner:
– Medicineringen kan anpassas mer exakt, både dosering och vilka läkemedel som ges. Men det handlar inte bara om att förbättra hälsan hos patienter med nedsatt njurfunktion. Det är lika viktigt att de med god njurfunktion får rätt dos så att risken för uteblivna hälsoeffekter och onödigt lidande minskar.
I avhandlingen framkommer även att sämre njurfunktion hos äldre är förknippat med ca 20 procent högre dödlighet. Detta resultat belyser dock  inte vad som är orsak och verkan och behöver därför kompletteras med fördjupade studier för att klargöra njurfunktionens roll.

Text och foto: Björn Martinsson

Fakta: njurarna och att mäta njurfunktion

Njurarna beskrivs ibland som kroppens reningsverk. En av de huvudsakliga funktionerna är att filtrera blod till primärurin som sedan bearbetas och koncentreras till den urin vi kissar ut. En njure innehåller ca en miljon små silar vilka kallas glomeruli, nystan på latin. Nystanets garn är tunna blodkärl försedda med hål som vätska och små ämnen (t.ex. salter) kan passera genom. Om njuren påverkas av åldrande eller sjukdom kan de små silarna sluta att fungera och omvandlas till ärr. Den totala silningskapaciteten minskar då.

Silningskapaciteten används också vid mätning av njurens funktion eftersom minskad silningsförmåga är en indikation på att flera olika njurfunktioner försämras. De mest exakta mätmetoderna är omständliga och kostsamma när de ska omfatta många patienter. Därför används i vården oftast kroppsegna markörer i blodet i kombination med matematiska formler för att uppskatta njurens funktion.

(Källa: Lunds universitet)

Senast uppdaterad: 2018-06-11
Webbansvarig:  Redaktionen

diabetesportalen.se, LUDC, CRC, SUS Malmö, Ingång 72, Hus 91, plan 12. 205 00 Malmö. Telefon: 040 39 10 00 (vx)