Nordisk husmanskost är nyttig
Publicerad 2010-10-27
Kost baserad på nordiska livsmedel sänker kolesterolet och blodtrycket, minskar kroppsvikten och förbättrar kroppens insulinkänslighet. Det visar en forskargrupp vid Uppsala universitet.
- Resultaten visar att den nordiska kosten kan ses som ett närproducerat alternativ till medelhavskosten, säger docent Ulf Risérus på institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, klinisk nutrition och metabolism och ansvarig för studien som publicerats i tidskriften Journal of Internal Medicine.
Studien är den första som undersökt hälsoeffekter av en nordisk kost. Syftet var att undersöka om en hälsosam kost sammansatt av livsmedel med ursprung i de nordiska länderna har effekt på riskmarkörer för hjärt- och kärlsjukdom.
Fet fisk, ärtor och bönor
Livsmedlen som användes var exempelvis fet fisk som lax, strömming och sill. Rapsolja samt flytande och bredbart margarin baserat på vegetabiliskt fett användes till dressing, matlagning och smörgåsar.
Vidare ingick frukt, bär, rotsaker och grönsaker av nordiskt ursprung samt magra mjölkprodukter och magra styckningsdelar.
Fullkornsprodukter baserade på korn, havre och råg, samt baljväxter som gula och gröna ärtor och bruna bönor ingick också. Kosten hade lågt innehåll av tillsatt socker, salt, transfetter, mättat fett och raffinerade livsmedel.
Den skulle dessutom vara lätt att tillaga med råvaror som kan hittas i en vanlig affär.
Snabba effekter
Resultaten visar att effekterna på riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom var jämförbara med de gynnsamma effekter som uppnåtts med den så kallade medelhavskosten.
Deltagarna, 88 kvinnor och män med lätt övervikt och måttligt förhöjda kolesterolvärden, minskade LDL, det ”onda” kolesterolet, med 21 procent, kvoten LDL/HDL minskade med 14 procent. Det systoliska blodtrycket sjönk med nästan 7 mmHg under studiens sex veckor.
Efter tio veckor var effekterna än mer uttalade. Effekterna av den nordiska kosten på blodfetter och blodtryck är kliniskt relevanta.
Förbättrad sockeromsättning
- Det är liknande effekter som åstadkoms med läkemedel och de minskar tydligt risken att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar, säger doktorand Viola Adamsson, som genomfört studien.
Vidare orsakade den nordiska kosten minskad insulinhalt i blodet vilket tyder på att kroppens sockeromsättning förbättrades, ett fynd som kan ha betydelse för att förebygga diabetes.
Trots att det inte var en viktminskningsstudie och försöksdeltagarna fick äta hur mycket de ville, minskade man i vikt trots att fysisk aktivitet och övrig livsstil hölls oförändrad under studien.
Bukfetma och begynnande diabetes
Uppsalaforskarna går nu vidare med att studera hur en nordisk kost kan påverka hälsan på längre sikt, och kommer även att undersöka hur kosten påverkar generna hos personer med bukfetma och begynnande diabetes.
Källa: Pressmeddelande från Uppsala universitet
Bild: Inspirestock och Dreamstime
Senast uppdaterad: 2010-10-27
Webbansvarig: Redaktionen