Nya smarta verktyg i kampen mot diabeteskomplikationer

Stort samarbete
Projektet koordineras från Lunds Universitets Diabetescenter (LUDC) men också Karolinska Institutet, Sahlgrenska Akademin, tolv andra europeiska universitet och fem läkemedelföretag är med.
- Med dagens behandlingar kan vi inte stoppa diabeteskomplikationer vilka drabbar en majoritet av alla patienter. Därför denna gemensamma storsatsning, säger Leif Groop, diabetesprofessor på LUDC och koordinator för SUMMIT.

Aggressiv sjukdom
Kärlskadorna, aterosklerosen, i kroppens stora blodkärl gör att risken för hjärtinfarkt och stroke är tre gånger högre för diabetiker.
- Ja, och vi vet inte riktigt varför diabetiker får en så aggressiv ateroskleros. Vi ska ta reda på vad som händer vid diabetes, säger Jan Nilsson, professor i experimentell kardiovaskulär forskning på LUDC.
Han arbetar i delprojekt tre i SUMMIT – bildåtergivning (imaging).

Storlek och struktur
Principen för mikrofonen som både hittar och karaktäriserar aterosklerotiska plack i blodkärlets vägg bygger på att en ultraljudsvåg utifrån skickas in i kärlet. Mikrofonen lyssnar av hur ljudvågen studsar och en komplicerad dataformel översätter vågen till ett färgschema som illustrerar plackets sammansättning på en datorskärm. Programvaran ska utvecklas på Lunds Tekniska Högskola.
- Det är viktigt att veta inte bara hur stora placken är utan också vilken struktur de har. Det säger oss om de är farliga, om de riskerar att brista och orsaka infarkt, säger Jan Nilsson.

Slipper komplicerad undersökning
Sedan tidigare tillämpas liknande teknik men då med en kateter som via ljumsken förs upp till hjärtats kranskärl. En dyrbar och komplicerad undersökning.
När den nya tekniken är utvecklad ska 1 500 diabetespatienter, en tredjedel med och en tredjedel utan hjärt- kärlsjukdom samt en tredjedel friska kontrollpersoner följas under tre år.

Vad som händer i blodkärlen
- Målet är att tillsammans med andra projekt i SUMMIT, till exempel den genetiska kartläggningen av risk- och skyddsgener och framtagandet av nya biomarkörer, öka förståelsen för vad som händer i blodkärlen vid diabetes. Det är en förutsättning för bättre behandlingar, säger Jan Nilsson.

Ögats fina blodkärl
Inte bara kroppens stora blodkärl angrips vid diabetes utan också de små angrips vid diabetes. Efter tio år med sjukdomen har 70 procent av patienterna någon form av kärlskador i ögon eller njurar.
Elisabet Agardh, professor i oftalmologi, och hennes forskargrupp ska utvärdera nya metoder för att mäta om näthinnans tjocklek är ett bra mått på begynnande ögonkomplikationer.

Hitta ett nytt mått
- Idag fotograferar vi näthinnan för att upptäcka och följa förändringar när ny medicinsk behandling skall prövas men det är inte en särskilt bra metod eftersom olika förändringar i bilden måste tolkas subjektivt och vägas samman. Vi hoppas att tjockleken på näthinnan kan bli ett nytt och kanske bättre sätt att tidigt objektivt utvärdera effekten av nya mediciner, säger Elisabet Agardh.

Som ett ekolod
Den nya tekniken, som kan liknas med ett ekolodssystem, bygger på att ljus skickas in mot näthinnan och reflektionen, som registreras av en dator, ger ett exakt tredimensionellt mått från en mängd mätpunkter på hinnans tjocklek.
Trots regelbunden screening och laserbehandling är diabetes fortfarande en vanlig orsak till synnedsättning och den vanligaste orsaken till blindhet bland personer i arbetsför ålder.
- Vi vet inte riktigt när sjukdomen startar. Kanske den börjar långt innan vi ser något på fotografierna, säger Elisabet Agardh.
Tekniken ska utvärderas under fyra år då 2 000 diabetespatienter med olika grader av ögonförändringar ska följas.

SUMMIT står för SUrrogate markers for vascular Micro- and Macrovascular hard endpoints for Innovative diabetes Tools.

I SUMMITS delprojekt tre – bildåtergivning – deltar forskargrupper från Malmö-Lund, Pisa i Italien, Dundee och Exeter i Storbritannien samt Turku i Finland.

Text: Tord Ajanki
Bild: Stig-Åke Jönsson/MalmöBild

Läs mer om SUMMIT

• En kvarts miljard till forskning om komplikationer