LUDC

Nytt material kan förlänga livet för dialyspatienter

Utskriftsvänlig version

Publicerad 2017-07-06

Till originalsidan

Ett nytt material som kan användas i utrustningen för bloddialys har utvecklats av en internationell forskargrupp med forskare från Göteborgs universitet.
– Vi har gjort en upptäckt som på sikt kan innebära ett genombrott för forskning och för behandling av njursjuka, säger professor Hans Elwing.

Njurdialys.

De flesta som går i dialys har bestående njurskador. En dialysbehandling försöker ersätta njurarnas uppgift att rena blodet och kan vara en livslång process om inte en njurtransplantation är möjlig.
Det finns två former av dialys; bukhinnedialys (påsdialys) som sker inne i kroppen, och bloddialys. Bloddialys är den vanligaste behandlingen och innebär att venblod filtreras och renas i en speciell dialysmaskin utanför kroppen. Det sker genom att blodet passerar ett membran, ett filter av plast med mikroskopiskt små porer i.
– Eftersom dialys genomförs upp till tio timmar i veckan kan blodet reagera mot de främmande ämnen som finns i plastmembranet och i värsta fall kan det uppstå livshotande sjukliga förändringar, säger Hans Elwing, professor i ytbiofysik.
Nu har hans forskargrupp upptäckt ett nytt material, som kan användas i membraner i dialysapparaten, och som ger mindre biverkningar.

Upptäckt hur mindre skadliga membran kan skapas

Vanligen är dialysmembran tillverkade av olika typer av plaster. Nu har forskargruppen funnit att om de fogar samman lipider (fettliknande ämnen) av olika molekylängd med plaster, så upphör eller begränsas membranets förstörande egenskaper.
Studierna visar även att ju längre molekylkedjorna av lipider är ju mindre skadlig påverkan har dessa på blodproteiner, men också på andra proteiner som är involverade i immunsystemet.
– Vi hoppas nu att dessa nya typer av "lipidliknande" membran kan tillverkas och att vi därmed kanske kan förlänga och förbättra livet för den miljon patienter som är beroende av bloddialys, säger Hans Elwing.

Liknar kroppens membran
De vetenskapliga resultaten publiceras i tidskriften Biointerfaces.
– En av förklaringarna till våra uppmuntrande resultat kan vara att lipidinnehållande plaster liknar kroppens naturliga cellmembran, som normalt inte förstör proteiner vid kontakt, säger Hans Elwing.
Utvecklingen av de modifierade akrylatpolymererna har gjorts av Mattias Berglin vid RISE institutet, Borås, i samverkan med Hans Elwing vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet. Karin Fromell vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, vid Uppsala universitet, har gjort vissa av de kritiska ytbiologiska upptäckterna.

Länk till artikeln:

Källa: Pressmeddelande från Göteborgs universitet
Bild: Wikimedia Commons (Anna Frodesiak)

Senast uppdaterad: 2017-07-06
Webbansvarig:  Redaktionen


diabetesportalen.se, LUDC, CRC, SUS Malmö, Ingång 72, Hus 91, plan 12. 205 00 Malmö. Telefon: 040 39 10 00 (vx)