Norska forskare har funnit att nästan alla småbarn är smittade med ett parechovirus. Infektionen är i sig ofta harmlös och symtomfri. Det viktiga med parechoviruset är att det är snarlikt ett annat virus vilket är misstänkt för att ligga bakom typ 1 diabetes.
Det identifierade parechoviruset, som har stora likheter med ett virus som kan ge vilda sorkar diabetes, det så kallade Ljunganviruset, stärkte forskarnas misstanke att det kan finnas ett samband med typ 1 diabetes. Forskargruppen från Nasjonalt folkehelseinstitutt i Norge följer barn för att söka hitta utlösande miljöfaktor för typ 1 diabetes.
-
- Nästan alla småbarn är smittade med parechovirus.
Infektion utan symtom
I en del av undersökningen skickar föräldrar till 102 småbarn in avföringsprover varje månad, dessutom skriver föräldrarna hälsorapporter över hur barnen har mått under perioden. Forskarna kunde inte finna något samband mellan genomgågna infektioner med parechovirus och rapporterade vanliga symtom som snuva, hosta, illamående eller feber. Detta är inte förvånande då denna virusinfektion i regel bara har milda symtom eller är helt symtomfri.
Nio av tio smittade
När barnen var två år hade 86 procent av dem spår av parechovirus i sin avföring. Vid tre års ålder var motsvarande siffra 94 procent.
Vanligast var att barnen smittades i ett halvt till ett och ett halvt årsålder. Förklaringen är att många barn då börjar träffa andra barn till exempel på dagis och lättare blir smittade. Infektionerna var vanligast under perioden september till december.
Tysta infektioner
Eftersom så många barn så tidigt i livet smittas utan att få symtom är det viktigt att försöka kartlägga när infektionerna äger rum och hur ofta ett och samma barn smittas.
Även ”tysta” infektioner måste tas i beaktande när man söker efter miljöfaktorer som kan ligga bakom det angrepp på de insulinproducerande betaceller vilket kan leda till typ 1 diabetes, konstaterar forskargruppen.
-
- Sorkar som smittas med Ljunganvirus får typ 1 diabetes.
Sorkviurs och diabetes
Det som gör infektioner med parechovirus så intressant är att det är mycket likt ett annat virus som för några år sedan kopplades till diabetes hos vilda sorkar och andra smågnagare, det så kallade Ljunganviruset.
Upptäckten väckte stor uppmärksamhet då den diabetes som djuren drabbas av på flera avgörande punkter är likadan som typ 1 diabetes hos människan. Frågan som restes efter upptäckten, där svenska forskare spelade en avgörande roll, var om Ljunganviruset också låg bakom människans diabetes.
Samma cykliska förlopp
Även de relativt kraftiga variationerna mellan hur många barn som insjuknar varje år och en viss geografisk ansamling skulle kunna peka på ett samband.
Också mängden sorkar i naturen varierar starkt mellan olika år och har ungefär samma cykel som insjuknandet i typ 1 diabetes med en topp vart tredje till fjärde år då sorkarna kan vara hundra till tvåhundra gånger fler än vanligt.
Mycket lika diabetesformer
Åke Lernmark, professor i experimentell diabetesforskning vid LUDC, har länge intresserat sig för ett eventuellt samband.
- De typiska symptom som barn med diabetes har drabbar också sorkarna vilket styrker misstanken att orsaken kan vara densamma, säger han.
Insulinbehandling effektiv
De diabetessjuka sorkarna dricker mycket, har stora urinmängder och mycket höga blodsockervärden. De har på samma sätt som människan GAD- och insulinantikroppar mot betacellerna. När de behandlas med insulin försvinner eller mildras symtomen.
Får de ingen behandling utvecklar de först syraförgiftning och dör senare i ett diabeteskoma. Deras insulinproducerande betaceller är då angripna och förstörda av immunsystemet.
Ljunganvirus och diabetes har också hittats hos andra vilda gnagare, till exempel lämlar.
Ny kandidat på de misstänktas lista
Svenska forskare har visat att barn som insjuknar i diabetes oftare har antikroppar mot Ljunganviruset än friska barn i motsvarande ålder men ännu är det långt ifrån klarlagt om och i så fall på vilket sätt Ljunganvirus skulle kunna spridas från vilda smågnagare till människor.
Resultaten från den nu publicerade norska undersökningen antyder att också det mycket spridda parechoviruset ska föras upp på listan över misstänkta virus bakom typ 1 diabetes.
Text: Tord Ajanki
Bild: National Geographic och Corbis
Undersökningen, Longitudinal observation of parechovirus in stool samples from Norwegian infants, är publicerad i tidskriften Journal of Medical Virology