Lunds universitet, Medicinska fakulteten

Stöd diabetesforskningen på LUDCVärldsdiabetesdagen i Malmö - 5 november, Malmö LiveVill du vara med och utveckla vården?Efterlysning - släktingar till personer med typ 1 diabetesMin historia - diabetiker berättar

Överlevarna vs de som dog

Publicerad 2017-10-16

En mer än två decennier lång uppföljning av tyska typ 1 diabetiker visar att de enda diabeteskomplikationerna som förknippas med högre risk för för tidig död är hjärt- kärlsjukdomar och allvarlig njursjukdom. Andra följdsjukdomar, exempelvis ögon- och nervskador, var vanliga men inte alls lika farliga.


För hundra år sedan var diagnosen typ 1 diabetes detsamma som en dödsdom. Sedan kom insulinet 1921 och sjukdomen var inte längre dödlig utan behandlingsbar. Med insulinet har den genomsnittliga livslängden successivt förlängts och allt mer ju senare under 1900-talet insjuknandet skedde.
Trots detta, enligt en tysk undersökning, är dödligheten bland vuxna som insjuknar i typ 1 diabetes fortfarande högre än bland icke-diabetiker.

Lång uppföljning

Deltagarna i den nu aktuella kartläggningen (Jena's St. Vincent Trial) har i medeltal följts i 23 år, fram till 2016 eller fram till att de avlidit. Det främsta syftet var att göra en jämförelse mellan de som har avlidit och vad som kännetecknar överlevarna.
Undersökningen är liten, enbart 103 personer har följts, styrkan ligger i den långa uppföljningstiden.

Sjukdomens varaktighet

De mest avgörande skillnaderna är hur lång tid man har haft sjukdomen och vilken standard det var på diabetesvården när diabetesdiagnosen ställdes.
I medeltal hade deltagarna haft diabetes i drygt 36 år och kartläggningen visar att efter 20 år med sjukdomen levde fortfarande 95,5 procent av männen och 97,3 procent av kvinnorna. Efter 40 år var överlevnaden 68,1 respektive 67,1 procent. Efter 60 år var fortfarande 36,6 procent av männen och 26,9 procent av kvinnorna kvar i livet.
Under uppföljningstiden avled drygt en tredjedel av deltagarna.

Följdsjukdomar

Forskarna har även tittat på de diabetiska följdsjukdomarna och dess konsekvenser. Vanligaste dödsorsaken var hjärt- kärlsjukdomar, de låg bakom nästan varannan död.
Överlevarna hade, jämfört med de avlidna, under det sista året bättre blodsockerkontroll.
Diabetiska njurskador, självfallet beroende på hur allvarliga de var, visade också ett starkt samband med dödsfall. 57,7 procent av överlevarna hade njurskador, 87,0 procent av de avlidna. Den som drabbas av njurskador löpte en nästan fyra gånger högre risk att dö jämfört med de som inte har diabetisk njursjukdom, enligt kartläggningen.

Stora individuella skillnader

Forskarna poängterar att man utifrån deras resultat inte kan dra några slutsatser om enskilda typ 1 diabetiker. I kartläggningen hade deltagarna i medeltal haft diabetes i 35 år men spridningen var stor, från 3,5 år till 68,5 år.
En viktig faktor för överlevnad är när i tid diagnosen ställdes eftersom såväl blodsockerkontroll som behandling av komplikationer fortlöpande blir allt mer effektiva.
Många forskare menar att de barn som i vår del av världen idag insjuknar i typ 1 diabetes har goda förutsättningar att leva lika länge som befolkningen i allmänhet.

Bild: Dreamstime

Länk till kort sammanfattning av kartläggningen (för att läsa hela texten måste man betala

Senast uppdaterad: 2017-10-16
Webbansvarig:  Redaktionen

diabetesportalen.se, LUDC, CRC, SUS Malmö, Ingång 72, Hus 91, plan 12. 205 00 Malmö. Telefon: 040 39 10 00 (vx)