LUDC

Pojke fick tillbaka sina egna insulinceller

Utskriftsvänlig version

Publicerad 2017-12-01

Till originalsidan

Fredag kväll, 16 i juni 2017. En elvaårig pojke kommer med ambulans in till akuten i Lund. Han har kört omkull med sin motorcross-cykel, styrstången har trängt in i buken och skadat bukspottkörteln. Magnus Bergenfeldt, kirurgen som tar emot ser att körteln är svårt skadad och ungefär hälften måste tas bort.
Nu startar en rad händelser som visar vad sjukvården kan göra när allt fungerar som bäst.

Ehab Rafael opererar.

Några år tidigare hade Magnus Bergenfeldt lyssnat på en föreläsning där Ehab Rafael, transplantationskirurg vid Skånes universitetssjukhus, berättade att det i gynnsamma fall går att rädda de insulinproducerande ö-cellerna ur en förstörd bukspottkörtel.
Kirurgen inser att han nu stod inför ett fall som kunde vara gynnsamt.  Det var ganska sent på kvällen men han fick kontakt med Ehab Rafael.
- Jag bad honom att lägga körteln i koksalt och skicka den med taxi hit till Malmö, berättar Ehab Rafael.

Flygtransport till Uppsala

Under tiden hade Helena Pollard, ö-cellskoordinator, tagit kontakt med Rudbecklaboratoriet i Uppsala. Det är där forskarna isolerar de insulinproducerande cellerna ur donerade bukspottkörtlar, undersöker om de kan användas för transplantation för att lindra svår typ 1 diabetes eller för forskning.
Under sen kväll kördes elvaåringens bukspottkörtel till Malmö Airport, flögs till Arlanda och vidare till Rudbecklaboratoriet.
Där började arbetet med att ta reda på om det fanns fungerande betaceller med kapacitet att utsöndra insulin från ö-cellerna. Och svaret blev – ja, det gjorde det.
58 000 väl fungerande beta-celler kunde isoleras. I jämförelse med en hel frisk bukspottkörtel är det inte mycket.
- Nej, men vi såg det här tillskottet som ett komplement till de betaceller han hade kvar i den del av bukspottkörteln som inte hade opererats bort, säger Ehab Rafael och tillägger.
- Dagarna efter olyckan och innan transplantationen hade pojken normala blodsockervärden så han hade kanske ändå hade klarat sig från diabetes. Det här var inget botande ingrepp utan ett tillskott för att förbättra förutsättningarna för framtiden.

Liknande fall

2004 fick en sjuårig flicka i Stockholm en så svår inflammation i bukspottkörteln att läkarna tvingades operera bort den. Också den skickades till Rudbecklaboratoriet i Uppsala där betacellerna isolerades och därefter transplanterades tillbaka till flickan. Hon tog låga doser utav insulin för stötta de återförda betacellerna. Med det klarade sig flickan från diabetes fram till tonåren då alla hormonella förändringar gjorde att hon fick kraftiga blodsockersvängningar och tvingades börja ta insulininjektioner.
- Men hon fick tio diabetesfria år, konstaterar Ehab Rafael.
Flickan ansågs för sjuk för att klara det vanliga sättet att transplantera betacellerna via blodbanan till levern. Därför testade forskarna att i sället injicera cellerna i en muskel i underarmen. Det valet gjorde man även med den elvaårige pojken i Lund. De båda är de enda barn som har fått insulinproducerande celler transplanterade i en muskel. Ett fåtal vuxna har också transplanterats på det sättet i Huddinge Universitetssjukhuset mellan 2005-2009.

Ett avsevärt enklare ingrepp

Att transplantera betaceller i muskeln är ett avsevärt mycket enklare kirurgiskt ingrepp men fördelarna med levern är ändå många.
- Där är det en mer gynnsam miljö för betacellerna. Blodet passerrar precis som det gör i bukspottkörteln och förser cellerna med syre och näring.
I de fall en patient får egna vävnader eller organ tillbaka finns inte problemet med avstötning och det behövs inga immunhämmande läkemedel då kroppen inte uppfattar det transplanterade som något främmande.
Vid andra transplantationer, till exempel när typ 1 diabetiker får donerade betaceller från en annan individ, måste patienten ta immunhämmande läkemedel livet ut för att förhindra avstötning. Läkemedlen har många biverkningar.
Eftersom typ 1 diabetes är en autoimmun sjukdom, det vill säga immunsystemet angriper och dödar de ”främmande” betacellerna, finns det även en annan försvårande aspekt. Efter transplantationen fortsätter den autoimmuna processen och riskerar på sikt att döda transplantatet.
Elvaåringen från Lund har några månader efter transplantationen normalt blodsocker utan att injicera insulin.

Text: Tord Ajanki
Bild: Skånes Universitetssjukhus

Senast uppdaterad: 2017-12-01
Webbansvarig:  Redaktionen


diabetesportalen.se, LUDC, CRC, SUS Malmö, Ingång 72, Hus 91, plan 12. 205 00 Malmö. Telefon: 040 39 10 00 (vx)