Referat, Diabeteskvällen i Malmö nov 2011

Risken för diabetes och fetma – samspelet gener och mat

Föreläsningen om diabetes och fetma hölls av Emily Sonestedt, nutritionist och forskare vid Lunds Universitets Diabetescentrum.

Mycket tyder på att en genetisk risk för fetma och typ 2 diabetes samspelar med våra kostvanor. Många av de 32 "fetmagener" som man idag känner till är kopplade till aptitregleringen. Fysisk aktivitet eller lågt fettintag kan kompensera för de eventuella "fetmagener" som man har. Förståelsen för hur sambandet ser ut mellan gener, fetma, diabetes har precis börjat.

Läs mer om Emily Sonestedts forskning

• Matvanor viktigare än viktigaste riskgenen för fetma

Transplantation av insulinceller – för vem och när?

Olle Korsgren, professor i transplantationsimmunologi, Uppsala universitet, berättade på ett engagerande sätt om hur man kan transplantera de insulinproducerande cellerna som sitter i bukspottkörteln.

De insulinproducerande öarna är väldigt små och väldigt många. Transplantationen görs genom att de renade öarna injiceras i en artär som försörjer levern med blod. I dagsläget görs den här behandlingen på 30 till 40 patienter per år (de allvarligast sjuka). Man hoppas att kunna "odla fram" ett endokrint organ med hjälp av bland annat stamceller. Förhoppningen är att detta organ sedan kan försörja kroppen med det insulin som behövs.

Läs mer om Olle Korsgrens forskning

• Kapsel ska skydda insulincellerna i den fientliga miljön

• Konsten att rätt ersätta det immunförsvaret har förstört

Hur kan fetmakirurgi bota typ 2 diabetes på bara ett par dagar?

Hindrik Mulder, professor molekylär metabolism, Lunds Universitets Diabetescenter.

Fenomenet upptäcktes för 20-25 år sedan, när man började med Gastric Bypass operationer för överviktiga. Redan dagen efter operationen behövde 77%  av patienterna med typ 2 diabetes inte längre något tillskott av insulin. Med de nu påbörjade studierna vill man ta reda på vilka mekanismer det är som gör att den här typen av  magoperation botar diabetes typ 2 omedelbart.

Tanken är inte operera alla med typ 2 diabetes utan att klarlägga hur sambandet ser ut för att kunna utveckla lämpliga behandlingsmetoder.

Läs mer om Hindrik Mulders forskning

• Hur kan fetmaoperationen bota diabetes på bara ett par dagar

Epigenetik – en brygga mellan gener, livsstil och miljö

Charlotte Ling, forskare i epigenetik och diabetes, Lunds Universitets Diabetescenter.

Epigenetik handlar om olika typer av förändringar som ändrar vissa geners uttryck. Detta kan ske på grund av yttre faktorer som miljö, virus, kost, motion eller annat. Forskning om epigenetik och diabetes tyder på att det kan finnas en sådan påverkan men riktigt hur sambanden ser ut är för tidigt att säga.

Man har observerat att enäggstivllingar som från början har en identisk genuppsättning ändå kan utveckla olika genetiska skillnader som verkar bero på någon form av yttre påverkan.
 
Epigenetik är ett nytt och spännande forskningsområde med oanade framtidsmöjligheter.

Läs mer om Charlotte Lings forskning

• Epigenetiken slår en brygga mellan arv och miljö

Föreläsningen arrangerades av Lunds universitets Diabetescentrum, Skånes universitetssjukhus Patientforum i Malmö och Endokrinologiska kliniken samt Sydvästra Skånes Diabetesförening

Text: Bruno Clevström

• Texten är ursprungligen publicerad på Patientforums hemsida, SUS, Malmö