LUDC

Sambandet mellan utbildning, inkomst och dålig blodsockerkontroll

Utskriftsvänlig version

Publicerad 2018-09-05

Till originalsidan

Att blodsockervärdet är alldeles för högt när diagnosen typ 2 diabetes ställs är vanligare bland de som har kort utbildning, låg inkomst eller har immigrerat till Sverige.
Uppsala- och Lundaforskarna som har kartlagt sambandet med hjälp av data från de båda undersökningarna ANDIS och ANDIU tolkar resultatet som att vården allt för sent kommer in i bilden.

Definitionen ett alltför högt blodsockervärde vid diagnostillfället är ett HbA1c-värde 70 mmol/mol eller högre. HbA1c är ett genomsnittligt mått på hur högt sockret legat de senaste åtta veckorna.
Deltagare i undersökningen, 3 794 personer, hade i merparten av fallen diagnosen typ 2 diabetes, en liten del av dem fick senare diagnosen justerad till LADA.
Forskarna hade uppgifter om deltagarnas utbildningsnivå, deras disponibla inkomst och, i förekommande fall, antal år sedan immigrationen till Sverige.
Mönstret var tydligt. Mindre än nio års utbildning jämfört med mer än tolv års utbildning ökade risken med drygt 30 procent. Låginkomsttagarna definierades som de som låg 60 procent under genomsnittet av befolkningen. De hade i jämförelse med de som hade 150 procent mer än genomsnittet också de en 30-procentigt högre risk för alltför högt blodsocker.

Tydliga samband

Forskargruppen menar att HbA1c-värdet kan ses som ett värde på hur aggressiva sjukdomen är och hur lång tid det går mellan sjukdomsdebut och diagnos.
Den socioekonomiska positionen i samhället kan bero på faktorer som inte går att påverka, exempelvis ålder och kön. Faktorer som är påverkbara är till exempel utbildning och inkomst.
Det finns ett tydligt samband mellan en låg samhällsposition och hur vanlig typ 2 diabetes är och risken för diabeteskomplikationer. I de grupperna är det också vanligare att röka och en allmänt mer ohälsosam livsstil.

Bristande språkkunskaper

Immigration till Sverige är också en riskfaktor för typ 2 diabetes och sjukdomens komplikationer. Det tar i genomsnitt minst tio år innan en immigrant uppnår den levnadsstandard som genomsnittssvensken har. Under de tiden har invandraren både lägre inkomst och högre barriärer till vården på grund av bristande språkkunskaper.
”En förståelse för hur den socioekonomiska positionen påverkar dessa faktorer kan underlätta screening-program för att hitta de som har hög risk för en försenad diagnos.” skriver forskarna som publicerat resultaten i tidskriften BMJ, Open Diabetes Research Care.

Länk till undersökningen

Läs mer om ANDIS-undersökningen på diabetesportalen.se

Senast uppdaterad: 2018-09-05
Webbansvarig:  Redaktionen


diabetesportalen.se, LUDC, CRC, SUS Malmö, Ingång 72, Hus 91, plan 12. 205 00 Malmö. Telefon: 040 39 10 00 (vx)