Målet är ett helt automatiserat system med en mätare som kontinuerligt läser av blodsockerhalten och trådlöst ger kommandon till en insulinpump som minut för minut utsöndrar exakt mängd insulin för att hålla blodsockret i schack.
Juvenile Diabetes Research Foundation (JDRF) i USA, en av världens största forskningsfonder för typ 1 diabetes, anslår åtta miljoner dollar för de kommande tre åren och inleder ett omfattande samarbete med företaget Animas Corporation för att konstruera en konstgjord bukspottkörtel.
Första generationen
Under treårsperioden ska den första generationens utrustning utvecklas, hoppas tillverkarna. Den är inte helt automatisk, utan patienten måste själv beräkna hur mycket extra insulin som ska utsöndras från pumpen vid till exempel en måltid.
Störst efter insulinet
Mellan måltiderna arbetar ett avancerat dataprogram i mätaren som gör att insulintillförseln ökar när blodsockret stiger över en i förväg bestämd och inställd nivå. På motsvarande sätt avbryts insulintillförseln om nivån sjunker under ett visst värde. Alltför höga och alltför låga värden skulle då automatiskt kunna undvikas.
- Fungerar det är det den största förändringen av diabetesbehandling sedan insulinet upptäcktes för snart 90 år sedan, skriver JDRF i ett pressmeddelande.
Säkerheten avgörande
Efter treårsperioden återstår ett år då systemet testas vad gäller både effektivitet och säkerhet i större skala på patienter. Går allt enligt planerna kommer den första generationen att vara färdig om ungefär fyra år.
Systemet måste vara hundraprocentigt säkert. Om något går fel i kommunikationen mellan mätare och pump kan insulindoseringen spåra ur. Exempelvis kan alltför stora doser vid fel tillfälle bli ödesdigra, till och med dödliga.
Andra generationen
Det nu inledda samarbetet mellan JDRF och Animas Corporation bygger på de framsteg som har gjorts sedan 2006 då en särskilt projektgrupp med uppgift att ta fram en konstgjord bukspottkörtel tillsattes.
I gruppen har matematiker, ingenjörer och diabetesforskare har utvecklat det avancerade dataprogram som krävs för kommunikationen mellan pump och mätare.
Nästa generation, hoppas forskarna, ska även automatisk kunna leverera en korrekt dos insulin vid måltider och andra tillfällen när behoven snabbt ändras.
Text: Tord Ajanki
Källa: Science Daily