Skolan får underkänt i diabetes

Många svenska skolor klarar inte stödet till elever med diabetes särskilt bra. I vart fall inte om man frågar barnen eller deras föräldrar. Fler än vart tredje skolbarn tror inte att de kan få hjälp annat än ibland när de får en insulinkänning.

Drygt 300 barn och drygt 300 föräldrar samt diabetessjuksköterskor från nästan samtliga av landets barndiabetesteam har svarat på enkätfrågor om vilket stöd barn med diabetes får av skolan.
Enkäten visar att stödet varierar kraftigt mellan olika skolor trots att de alla har samma direktiv om hur det borde vara. Enligt Skolverkets regler har skolan ansvaret för att alla elever med diabetes eller andra kroniska sjukdomar ska få ett ålders- och utvecklingsanpassat stöd för sin egenvård.

Kontrollen sämre vid skolstart

I Sverige idag finns det ungefär 4 500 barn med diabetes i grundskolan och i och med att sjukdomen blir allt vanligare kommer antalet att öka.
- Vi ser en tydlig försämring av blodsockervärdet när barnet kommer upp i sjuårsåldern. Det kan tyda på att skolan inte tar sitt ansvar, säger Stefan Särnblad, överläkare vid barn- och ungdomskliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro och huvudansvarig för undersökningen ”Diabetes i skolan”.

Hjälp att tolka blodsockervärden

- Även om flertalet barn kan sköta sina sprutor själva behöver de stöd, framför allt i hur deras blodsockervärden ska tolkas, ­tillägger Stefan Särnblad.
Barn kan också behöva hjälp med att komma ihåg att testa blodsockret och att ta insulininjektionen men resultaten från enkäten visar att fler an vartannat barn inte har någon ansvarig att prata med om hur de ska hantera sjukdomen.

Lågstadiebarn bestämmer själva insulindosen

Av elevernas egna svar framgår det att 52 procent av barnen på mellanstadiet och tolv procent på lågstadiet själva får tolka sina blodsockervärden och dosera insulin efter eget huvud.
Många känner sig också negativt särbehandlade och bortglömda. ”Dom köper men inget till mig – bullar och Cola, till exemepel.”

Underdoserar medvetet

Knappt hälften av barnens föräldrar anser att barnets klassföreståndare inte har tillräckliga kunskaper om diabetes. Detta är särskilt tydligt på högstadiet.
Föräldrarna rapporterar om att de kan få flera telefonsamtal varje dag från barnen som undrar över blodsockervärden och inuslindoser.
40 procent av föräldrarna är oroliga över det dåliga stöd de menar att deras diabetessjuka barn får i skolan och en mindre grupp föräldrar, ungefär 20 procent, säger att de underdoserar insulinet till sina minst en gång i veckan av rädsla för att deras barn ska få insulinkänning i skolan.

Kommunens ansvar under skoltid

- Skolverkets riktlinjer för egenvård i skolan vid kronisk sjukdom är tydliga med att ansvaret för barnens egenvård övergår från föräldrarna till kommunen under skoldagen, konstaterar överläkare Stefan Särnblad.
Ett ansvar som uppenbarligen en del av föräldrarna inte tycker att skolan klarar av. 16 procent av föräldrarna har hållit sitt barn hemma från skolan vid något tillfälle därför att de inte ansett att barnet varit säkert omhändertaget i skolan. Särskilt svårt är det vid idrottsdagar och skolutflykter.

Barnen ska ha det stöd de har rätt till

Kartläggningen visar att det är stor skillnad mellan olika skolor, till och med mellan skolor i samma kommun, vilket också bekräftas av svaren från barndiabetesteamen.
Med anledning av de nedslående resultaten av enkätundersökningen föreslår Nationella diabetesteamet följande:

• Aktiv uppföljning från Skolverkets sida för att säkerställa att det egna regelverket efterföljs ute på skolorna så att alla barn med diabetes får det stöd de behöver och har rätt till.
• Tillsätt diabeteskonsulenter i alla landsting med ansvar för utbildning och information om barn - och ungdomsdiabetes till skolor och förskolor.
• Alla barn och ungdomar med diabetes ska ha en individuell skriftlig vårdplan i skolan.

Text: Tord Ajanki
Bild: Polka Dot Images

Hela rapporten finns att läsa på Diabetolognytts hemsida:

• Projektrapport: Diabetes i Skolan