LUDC

Socioekonomiska konsekvenser av typ 1 diabetes

Utskriftsvänlig version

Publicerad 2017-09-27

Till originalsidan

Hälsoekonomen Sofie Perssons avhandling har som övergripande syfte var att undersöka de socioekonomiska konsekvenserna av typ 1-diabetes och att genom detta även undersöka hur en hälsochock tidig i livet kan påverka socioekonomisk status som vuxen.

Här skriver Sofie Persson, Lunds universitet, om sitt avhandlingsarbete.
De fyra studierna som ingår i avhandlingen syftar till att fånga den totala effekten av typ 1-diabetes på socioekonomiska utfall, som utbildning, sysselsättning och inkomst , under olika stadier i livet.

Avhandlingen undersöker också möjliga förklaringsfaktorer till hur insjuknandet i typ 1-diabetes under barndomen påverkar utfall på arbetsmarknaden.
Analyserna baseras på data från det Svenska Barndiabetesregistret, ett svenskt nationellt incidensregister för typ 1-diabetes under barndomen som har kopplats till andra nationella register och databaser för hälso- och sjukvård och socioekonomiska faktorer.
Genom att använda en kontrollgrupp med fyra unika populationskontroller, matchade på födelseår och bosättningskommun vid tidpunkten för diabetesdiagnosen, studeras effekten av typ 1-diabetes bland personer födda 1962‒1993, från 16 till 50 års ålder.

Den första studien undersöker effekterna av typ 1 -diabetes på utbildningsresultat för barn i grund - och gymnasieskolan i en grupp född 1972 –1978 och med diabetesdebut innan 15 års ålder.

I den andra studien utökas analysen av denna kohort till att undersöka hur det går för individerna på arbetsmarknaden i åldrarna 19–38 år.
Studierna visar att typ 1- diabetes har en negativ påverkan på genomsnittliga slutbetyg från grundskolan och från teoretiska program i gymnasieskolan. Dessutom visar resultaten på lägre sysselsättning och inkomst bland personer med typ 1-diabetes.

Den tredje studien undersöker effekten av typ 1-diabetes i senare födelsegrupper och finner att även personer med typ 1 -diabetes
födda under 1980talet och början av 1990 –talet har lägre skolbetyg .
Studien diskuterar hur detta kan tolkas i ljuset av att senare födelsekohorter tidigt i sjukdomsförloppet haft tillgång till modern diabetesbehandling men där det också skett förändringar i skolbetygssystemet parallellt.
Resultaten visar på behovet av fortsatt arbete för att förbättra situationen i skolan för barn med typ 1-diabetes.

Den fjärde studien undersöker möjliga förklaringsfaktorer till hur insjuknandet i typ 1-diabetes under barndomen påverkar arbetsmarknadsutfall hos unga vuxna och medelålders.
Resultaten visar att hälsa bidrar till en stor del av den totala effekten men det finns också andra viktiga faktorer relaterade till val av yrke, utbildning och familjebildning som förklarar delar av den negativa effekten av typ 1-diabetes på sysselsättning och inkomst.

Sammantaget visar resultaten från denna avhandling att
ett tidigt insjuknande i typ 1-diabetes har negativ inverkan på socioekonomiska faktorer både tidigt i livet och som vuxen, och utgör en börda som bärs av individen såväl som av samhället.
I ett bredare perspektiv illustrerar resultaten hur ett tydligt och definierbart skifte i barn s hälsa kan påverka arbetsmarknadsutfall senare i livet.

Text: Sofie Persson
Bild: GoodShoot

Länk till avhandlingen

Senast uppdaterad: 2017-09-27
Webbansvarig:  Redaktionen


diabetesportalen.se, LUDC, CRC, SUS Malmö, Ingång 72, Hus 91, plan 12. 205 00 Malmö. Telefon: 040 39 10 00 (vx)