Lunds universitet, Medicinska fakulteten

Stöd diabetesforskningen på LUDCVill du vara med och utveckla vården?Efterlysning - släktingar till personer med typ 1 diabetesMin historia - diabetiker berättar

Socker på liv och död

Publicerad 2017-05-24

Medan Emily Sonestedt lagar middag får barnen Lo 3 år och Pi 4,5 år äta tomater. Foto Anders Falk

Kan man dö av socker? Det ska den nya forskargruppen ” Nutritionsepidemiologi” ta reda på.
Möt forskargruppsledaren, kostexperten, pendlaren och nötallergikern Emily Sonestedt.

Emily Sonestedts forskargrupp ska bland annat studera vilket samband tillsatt socker har med utvecklingen av så kallade kardiometabola sjukdomar som hjärtinfarkt, hjärtflimmer och typ 2-diabetes.

Emily Sonestedt har forskat på kost och kostens betydelse för olika sjukdomar sedan början av 2000-talet. Hon satt bland annat med i en av expertgrupperna som tog fram underlag till de nordiska näringsrekommendationerna. Senaste gången de reviderades var 2012 och snart är det dags igen.
Just nu har hon flyt, stora anslag från Vetenskapsrådet och Hjärtlungfonden som finansierar hennes forskning över lång tid och en ny tjänst och befattning som forskargruppschef. Som en del av Lunds universitets Diabetescentrum (LUDC) ser hon fram emot nya samarbeten med andra forskare.
-    Här finns så myckert kompetens samlad kring en och samma sjukdom, LUDC är världsunikt.
Gruppen består för tillfället av en forskarkollega (postdok) och under sommaren kommer sommarstudenter för att göra projekt. Till hösten börjar en doktorand.
-    Men häromåret när jag inte fått några anslag på ett tag var det nära att jag gav upp, berättar hon…
I fokus för hennes forskning står socker, mer specifikt det tillsatta sockret i maten, och dess påverkan på vårt liv och död. Det finns i dag, menar Emily Sonestedt, inte speciellt mycket forskning om just tillsatt socker.
-    Det finns förstås studier som pågått några veckor eller där man tittat på vilka som fått hjärtinfarkt, men det finns inte så många studier om just socker som man tror och det finns ett behov av mer forskning, säger hon.

Vill ta fram ny markör
Hennes nystartade forskargrupp ska bland annat studera vilket samband tillsatt socker har med utvecklingen av så kallade kardiometabola sjukdomar som hjärtinfarkt, hjärtflimmer och typ 2-diabetes, och i vilken utsträckning tillsatt socker leder till döden!
Det finns flera utmaningar för dagens kostforskare. En är att säkert veta att studiedeltagarna verkligen äter det som de uppger, och i den mängd de säger. En objektiv markör som kan mäta sockermängden i urin skulle vara till stor hjälp.
-    En liten del av det socker vi äter hamnar i urinen och ju mer man äter desto mer kan man mäta, en sådan markör skulle ge oss säkrare data på intaget av socker, förklarar hon.
Utifrån det tusental urinprover som samlats in inom Malmö Familjestudie och hjärt-lungprojektet Scapis, har hon ambitionen att hitta en sådan markör.
En annan utmaning är att mäta rätt saker. Hon skiljer på naturligt och onaturligt, dvs tillsatt, socker.
-    Socker i frukt är till exempel naturligt och genom att äta frukt får man i sig alla fibrer, vitaminer och antioxidanter som man måste ha, så det ska man inte vara rädd för.
För inte så länge sedan var fett den stora orsaken till vår ohälsa, i dag har socker och kolhydrater kommit att ta över rollen som ”bad guys” i maten och som hot mot folkhälsan. Emily Sonestedt vill nyansera bilden lite.

För att balansera tågsittandet mellan hemmet i Karlshamn och jobbet i Malmö står Emily Sonestedt upp och arbetar.

Dolt i livsmedeln
-    Sockerarter kan vara jättebra energi, men i dag tillsätts ofta socker för att något ska bli sötare. Även om mycket av det tillsatta sockret kommer från läsk, kakor och godis finns det även dolt i många livsmedel.
Det kan vara väldigt svårt att avgöra vad som är tillsatt och vad som är naturligt.
-    Något som innehåller väldigt mycket socker är ketchup. Men mycket av sockret är naturligt från tomaterna och därför innehåller ketchup samtidigt mycket näringsämnen, så det behöver inte betyda att ketchup är dåligt. Det gäller dock att välja en sort med lite tillsatt socker, säger hon och tillägger:
-    I USA har man infört en lag om att man ska ange hur mycket tillsatt socker som produkten innehåller. Jag önskar att det kommer hit till Sverige också, även om det är svårt att kontrollera, säger hon.
Om tio år hoppas hon ha tagit reda på hur skadligt socker faktiskt är.
-    Ok att väldigt höga intag är skadliga, men hur är det med de ganska höga? Ser man skadliga effekter där också? De vill jag ta reda på.

Vitaminer och fettsyror
Eftersom hon är nötallergiker lärde hon sig tidigt att läsa innehållsförteckningen på det hon ska äta, men det var först i tonåren när hon började träna som hon började intressera sig för kost på riktigt. Efter studenten flyttade hon från Falköping till Stockholm för att plugga nutrition på Stockholms universitet. Nutrition, eller näringslära, är väldigt molekylärt och handlar om vitaminer, fettsyror och hur de tas upp och omsätts i kroppen.
Sedan blev det nutritionsepidemiologi då man studerar matvanorna hos stora befolkningar och under en sommarkurs hos professorn Alicia Wolk arbetade Emily Sonestedt med ett projekt som handlade om olika metoder för att studera barns matvanor.
Hon trivdes med sina studier men inte med Stockholm, så efter avslutad utbildning tog hon kontakt med Elisabet Wirfält vid Lunds universitet för att fråga om det fanns möjlighet att komma dit och jobba. Och det fanns det! Senare blev hon också doktorand hos Elisabet Wirfält där hon fördjupade sig i olika fettsyror och fytoöstrogener, ett växtämne som liknar kroppens eget östrogen och som finns i bland annat sojaprodukter, fullkornsbröd och bönor och som har visat sig minska risken för cancer.
2008 disputerade hon med sin avhandling om bröstcancer och lignaner som är ett slags fytoöstrogener.

Emily Sonestedt skiljer på naturligt och onaturligt socker och vill nyansera bilden av socker som något enbart dåligt.

Studerade fetmagenen
När hon som postdok, en forskartjänst efter att hon doktorerat, hamnade hos Marju Orho-Melander hade gen-forskningen tagit fart och plötsligt var det möjligt att studera variationen hos en människas hela arvsmassa, i sk genome-wide association studies (GWAS). Det hade bland annat lett till att man funnit ”fetma- genen”, FTO, som ökar risken för fetma och Marjus forskargrupp var bland de första att studera interaktionen mellan FTO och kost. Bland annat kunde de visa att personer med riskvarianten av FTO-genen som åt mycket fett också hade högre grad av fetma.
-    Våra studier visar att man måste ta hänsyn till kosten när man studerar de genetiska variationerna, säger Emily Sonestedt.
Under de kommande åren styrde hon istället in sin forskning på socker. Bland annat hade man förstått att just socker hade ett samband med utvecklingen av skadliga blodfetter.
-    Man vet att fett ökar LDL (som brukar benämnas det skadliga kolesterolet), men inte vilken typ av LDL, säger hon och förklarar att det finns både stora och små LDL-partiklar.
- Det verkar som att socker har större inverkan på de små LDL-partiklarna än vad fett har och att fett ökar de stora partiklarna som inte verkar vara lika skadliga.

Skadligt för LDL-kolesterolet
Emily Sonestedt tillbringade ett halvår hos en av de främsta experterna på området, professor Ronald Krauss på Berkeley i Kalifornien, som driver teorin att socker är skadligt för LDL-kolesterolet.
-    Det finns många studier som visar att konsumtion av läsk ökar risken för typ 2-diabetes och fetma, men det är kanske inte den enda boven i kosten, säger Emily som menar att man måste se till hela kosten.
Emily Sonestedt pendlar mellan jobbet i Malmö och hemmet i Karlshamn, en ressträcka på två timmar i varje riktning vilket ger ostörd tid att läsa och skriva.
-    Tåget är bästa stället att jobba på, säger hon.
Hemma väntar två små barn, tre respektive fyra och ett halvt år.
-    Från mig får de inte en massa onyttigheter, men vi lever i ett samhälle med släktingar och kompisar där det serveras läsk och bullar. Nu är de ju rätt små fortfarande, men de får lördagsgodis ibland.

Sött, gott - och nyttigt
Hon medger att hon tycker det är lite jobbigt att betraktas som udda om man tycker att det räcker med EN bulle. Samtidigt finns det mycket man kan göra hemma för att begränsa sockerintaget, menar hon.
-    Det finns mycket roligt man kan göra med frukt och man kan ju göra sin egen glass. Smoothies på frukt och yoghurt får de ofta, det finns mycket som är sött och gott som också är nyttigt!
Själv ger hon barnen morötter och frysta ärtor i väntan på att middagen hemma ska bli klar. Då gör det inget om de inte äter så mycket grönsaker sen. Eller att de inte sitter still. Det är viktigare att middagen är lustfylld.
Det finns en del medel som ska hjälpa oss till bättre matvanor. Tallriksmodellen och nyckelhålsmärkning för att nämna några.
-    Men mataffärerna skulle kunna göra mer, man måste inte ha godis vid kassorna. Och läskskatt är ingen dum idé.
Samhället skulle kunna göra det lättare att leva hälsosamt, tycker hon.
-    Man ska inte behöva tänka ut allt själv. Det ska vara lätt att göra rätt!

Text & bilder (där inget annat anges): Sara Liedholm

Senast uppdaterad: 2017-05-23
Webbansvarig:  Redaktionen

diabetesportalen.se, LUDC, CRC, SUS Malmö, Ingång 72, Hus 91, plan 12. 205 00 Malmö. Telefon: 040 39 10 00 (vx)