"Som att titta in i en levande hjärna"

– Vi vill exempelvis kunna studera hur det ser ut på ett riktigt tidigt stadium vid Parkinsons sjukdom. Med den nya apparaten hoppas vi kunna se de subtila förändringar som idag är omöjliga att se, säger Freddy Ståhlberg.

Hjärnans krympning vid Alzheimer

Forskarna hoppas också kunna studera MS-plaque (multipel skleros) på ett mycket tidigt stadium eller att se de första tecknen på hjärnans krympning vid Alzheimers sjukdom. Det skulle kunna öppna möjligheter för tidigare och effektivare behandling.
På plats på LBIC finns redan avancerad utrustning, MR, PET och SPECT (se faktaruta) för mätning i experimentellt syfte samt en human-MR som även används kliniskt i sjukvården.

Cancer, neuro och diabetes

Utrustningen provkörs just nu och i januari 2011 ska alla maskiner tas i bruk i forskningens tjänst – förutom den nya ultra-högfälts MR som förväntas vara i bruk först om cirka två år.
Man räknar med att huvudfokus för forskningen på LBIC kommer att vara inom cancer- och neuroområdet, två starka forskningsområden vid Lunds universitet.
– Men även diabetes och hjärt-kärlsjukdomar är intressanta. Med vår utrustning öppnas möjligheter att studera exempelvis hur plaque-bildningen i blodkärl går till, vilket kan generera ny kunskap som kan användas i förebyggande syfte.

Resurs för många

Freddy Ståhlberg är noga med att påpeka att LBIC kommer att vara en resurs för hela universitetet, och i fallet med 7 Tesla-kameran, hela landet. LBIC:s personal kommer också att bedriva viss egen forskning men har inte något företräde till maskinerna.
– Alla kommer att behandlas lika. De som vill använda utrustningen får först skicka in en projektbeskrivning som kommer att utvärderas av ett vetenskapligt råd.

Egen forskning

Vad gäller LBIC:s egen forskning finns flera intressanta projekt. Med funktionell MR kan man visualisera funktioner i kroppen och metoden kan användas för att exempelvis planera kirurgiska ingrepp i hjärnan och på så sätt minska risken för att viktiga funktionella områden skadas. Ett annat projekt syftar till att göra blodflödesmätningar i hjärnan, något som kan vara viktigt vid stroke. Då kan man se vilka delar av hjärnan som får blodtillförsel, vilket är viktigt för återhämtningen.
Den nya utrustningen öppnar också möjligheter för nya former av cancerterapi då man exempelvis kan studera hur biologiskt aktiva molekyler söker sig till tumörer.

Bara fantasin sätter gränser

Men det är inte bara medicinska fakulteten som förväntas nyttja LBIC:s utrustning. Även forskare på Språk- och litteraturcentrum vid Lund universitet har visat intresse för utrustningen. Med funktionell MR vill man studera var i hjärnan språkutvecklingen sker. Kunskapen kan bland annat vara viktig för strokepatienter som behöver träna upp talförmågan.
– För funktionell MR är det bara fantasin som sätter gränser för vad man kan göra, avslutar Freddy Ståhlberg, som nu hoppas att LBIC ska kunna tillfredställa alla önskemål.

Text: Eva Bartonek Roxå
Bild: Yakobochuck, Dreamstime

Texten är ursprungligen publicerad på webbplatsen Aktuellt om Vetenskap & Hälsa - om medicinsk forskning i Skåne.

Fakta:
Magnetisk resonanstomografi, MRT, i dagligt tal MR eller magnetkamera. MR ger tvärsnittsbilder av kroppens mjukdelar och används främst för att studera anatomi och fysiologi.
MR använder väteatomer, den vanligaste atomen i kroppen, som finns i bl.a. alla vattenmolekyler. Tekniken bygger på att kroppen placeras i ett magnetfält som likriktar magnetfältet i väteatomkärnorna. Med en ”radiovåg” kan man därefter påverka detta magnetfält, och studera ekot av de radiosignaler som sänds in mot kroppen. Med MR kan man studera vattnets kemiska omgivning, som kan ändras vid ex. sjukliga förändringar.

Positronemissiontomografi (PET) är en medicinsk avbildningsteknik som bygger på användningen av radioaktivt märkta molekyler. Med dessa kan man exempelvis följa ämnesomsättningen i ett organ eller följa hur olika substanser rör sig i kroppen. PET ger sämre upplösning än MR men är bättre på att följa molekylära skeenden och funktion. SPECT är ett alternativ till PET, skillnaden ligger i användningen av olika radioaktiva ämnen.