Sparsamma gener i moderna tider

Människans historia har präglats av växelvis svält och överflöd. Den som bättre kan lagra överskottsenergin som fett de goda dagarna har en fördel när hungertiden kommer. Forskarna kallar fenomenet för ”den sparsamma genen”.  Idag med en övermåtta på lättillgänglig kaloririk mat orsakar de sparsamma generna övervikt och sjukdom.

Den överskottsenergi vi får i oss lagras som fett men skillnaderna mellan hur mycket fett som sparas är stora, det gäller såväl individer som olika befolkningar.
Förmågan och lusten att frossa när jaktlyckan eller tillgången på mat i naturen var särskilt stor har i historien varit en fördel. Den som dessutom hade spargener var särskilt gynnade. De kunde bygga en större energireserv för de sämre tider som regelbundet inträffade och de hade då större chans att överleva svälten.

Global epidemi

Idag, med industriprocessade mat, ofta kaloririk, fet och söt och i stora mängder, tillgänglig dygnet runt och hela året bidrar sparsamma gener till den globala överviktsepidemin och till sjukdomar som typ 2 diabetes, hjärt- kärlsjukdom och cancer. Sparsamma genen har i den nya omgivningen blivit omodern.
Flera olika genetiska varianter har satts i samband med övervikt och fetma. Uttrycket spargenen (thrifty genotype hypothesis) används för att illustrera varför vissa individer är mer benägna att bli övervikta på grund av genernas inflytande.

I USA och i Mexiko

Ett talande exempel är pimaindianerna i Mexiko och USA. De kom från norr och slog sig ned i dagens Arizona, USA, för mer än 2 000 år sedan. De levde som jordbrukare, fiskare och jägare. En grupp av dem fortsatte söderut och slog sig i norra Mexiko.
Genetiskt står de båda grupperna fortfarande nära varandra. Det är ovanligt med giftermål utanför den egna gruppen. Den stora skillnaden dem emellan är miljön.

Socker och späck

I Mexiko är det traditionellt jordbruksarbete som dominerar. I USA koloniserade de europeiska invandrarna pimafolkets mark i mitten av 1800-talet, placerade befolkningen i reservat och tog ifrån dem möjligheten att försörja sig på det traditionella sättet.
Efter decennier av misär började regeringen i USA att skicka mat till reservatet; socker, vitt mjöl, späck och annat animaliskt fett.
Typ 2 diabetes ökade snabbt och fortsätter att göra så. Idag lever pimaindianerna ett västerländskt modernt stillasittande liv med fet- och sockerrik skräpmat.

Ökad genetisk benägenhet

Pimafolket, bägge grupperna, är känsliga för att utveckla diabetes. Bland dem som lever i Mexiko har sju procent av den vuxna befolkningen typ 2 diabetes.
För jämförelsens skull undersökte en forskargrupp 200 personer från en annan ursprungsbefolkning i norra Mexiko som har ett likartat levnadssätt. Där hade fem procent av kvinnorna och ingen man diabetes.
Resultatet tolkas så att pimafolket som helhet har en ökad genetisk benägenhet att insjukna i diabetes.

Nästan var fjärde drabbad

I USA, visade en undersökning för några år sedan, att 38 procent av de vuxna hade typ 2 diabetes, drygt 40 procent av kvinnorna, drygt 34 procent av männen.
Övervikt är mycket vanlig. I genomsnitt väger de vuxna kvinnorna mer än 90 kilo och männen nästan hundra kilo.
Bland de äldre är diabetes än vanligare. 77 procent av dem som är äldre än 55 år är drabbade. Medellivslängden är under 60 år och de dominerande dödsorsakerna är hjärt- kärlsjukdomar och njursvikt.
Också bland tonåringarna och barnen är typ 2 diabetes vanligt. Sjukdomen är fem gånger vanligare bland Pimaindianerna i USA jämfört med de genetiskt lika sårbara i Mexiko.

Gener i konflikt med livsstilen

Förmåga att lagra stora mängder fett, även i unga år, var enligt förespråkarna för thrifty-genhypotesen, inte till någon nackdel. Trots periodiskt överflöd på mat drabbades inte människorna av dagens ”välfärdssjukdomar”. Deras livsstil var så annorlunda.
Det urval av sparsamma gener som evolutionen sållade fram under årtusenden och under helt annorlunda levnadsbetingelserna har med det nya levnadssättet blivit farliga.

Text: Tord Ajanki
Bild: Image Source och Glowimages