Specialdesignad mat mot diabetes

Kan bakterier bli ett verktyg i kampen mot typ 2 diabetes och andra sjukdomar? Frågan är en av många på dagordningen för det nya stora nya forskarprogrammet Antidiabetic Food Centre i Lund. Målet är att utveckla nya skräddarsydda livsmedel, mat som är mer än allmänt nyttig, mat som specifikt kan motverka olika sjukdomsyttringar.

- Vi kan inte kan ge läkemedel till halva befolkningen. Vi måste försöka förebygga överviktsepidemin och alla sjukdomar den orsakar, säger Cecilia Holm, professor i molekylär medicin och en av forskarna vid Antidiabetic Food Centre, AFC.
Hon talar om den majoritet av svenska män, om de 40 procent av kvinnorna och de nästan 20 procent av barnen och ungdomarna som är överviktiga och som därför är riskzonen för typ 2 diabetes, hjärt- kärlsjukdomar och andra folkhälsosjukdomar.

Stora forskningsanslag

Cecilia Holm är inte ensam om att tycka så.
- Till sist har sjukvården insett att den snabba ökningen av sjukdomar som beror på vår livsstil inte kan vårdas bort utan måste förebyggas, säger professor Inger Björck, verksamhetsansvarig på AFC.
Det nya centret har stora forskningsanslag. Vinnova satsar 70 miljoner kronor under tio år. Lunds universitet lika mycket och ytterligare 70 miljoner ska komma från externa finansiärer. Alltså drygt 200 miljoner under tio år.

Förfina kunskapen

En hel del är känt om vilken mat som är nyttig. Mycket mindre är känt varför, vad som egentligen händer i kroppen när vi äter den och varför. En uppgift för AFC är att förfina kunskapen, skaffa sig detaljkännedom för att utveckla nya skräddarsydda och hälsoeffektiva livsmedel.
- Ja, det handlar om att individanpassa livsmedelskoncept. Till exempel kunna säga att detta förbättrar kroppens sockeromsättning och motverkar på så sätt typ 2 diabetes, berättar Cecilia Holm.
AFC har en tvärvetenskaplig sammansättning. Där ingår forskare med kompetens inom bland annat medicin, mikrobiologi och livsmedelsteknik.

Bakterier och fetma

Speciellt fokus ska ägnas åt att undersöka tarmens bakterier och deras roll för till exempel fetma och ämnesomsättning.
Utgångspunkten är tidigare experiment i USA där man kunde visa att möss som växte upp utan bakterier i miljön och maten var mycket smalare än normala möss trots att de åt mer. När de fick bakterier från normala möss gick de snabbt upp i vikt, under två månader blev de mer än 40 procent fetare.
Vidare forskning gav förklaringen. Tarmbakterierna hjälpte mössen att digerera mat som annars bara skulle passera och inte tas upp av kroppen.

Från fördel till nackdel

- Vi kan ju inte ha människor som lever bakteriefritt men experimentet visar att tarmbakterierna kan liknas vid ett aktivt organ i kroppen, att de påverkar ämnesomsättningen, säger Cecilia Holm och konstaterar att det större energiupptaget tack vare bakterierna i många sammanhang är en fördel.
- Men med vår tids överviktsepidemi blir det en nackdel, säger hon.
Experimenten kunde också visa att mössens tarmbakterier påverkade olika signalsystem i kroppen som har betydelse för inflammatoriska processer och som ökar förmågan att ta upp och lagra fett.

Ett komplext ekosystem

Vi människor har flera hundra miljarder bakterier i vårt tarmsystem. Otaliga sorter som tillsammans väger ungefär ett kilo. Att sortera upp i detta komplexa ekosystem är ingen liten uppgift.
- Nej, visst är det komplicerat, håller Cecilia Holm med om, men tillägger att en del är känt om vilka som är bra och vilka som är dåliga.
Nu går AFC-forskarna vidare och ska i djurförsök testa olika bakterier i olika kombinationer och doser under några veckor eller månader. Samtidigt följer de mössens viktutveckling, kroppens fettsammansättning, hur mycket de äter, deras förmåga att omsätta socker och deras insulinkänslighet.