Stort genombrott i stamcellsforskningen

- Detta är absolut ett genombrott i stamcellsforskningen, säger Henrik Semb, ansvarig författare till artikeln i Cell.
Henrik Semb är professor i diabetes- och stamcellsforskning på Stamcellscentrum i Lund och Lunds Universitets Diabetescentrum.
Han har många gånger tidigare varnat för alltför stora förväntningar på snabba framsteg inom stamcellsforskningen.
Men inte den här gången.

Bota diabetes med stamceller
- Nej, vi vet idag så mycket mer än för bara något år sedan. Inom tio år ska vi ta det till kliniska försök med patienter. Målet är ju att kunna bota typ 1 diabetes med transplantationer av stamceller, säger Henrik Semb i en intervju i Dagens Eko.

Presentera en samlad bild
Forskargruppen på Stamcellscentrum har under flera års tid arbetet med de nu publicerade resultaten där den roll en avgörande gen, Cdc42, spelar för cellutvecklingen och om den rörbildning som äger rum i kroppens organ.
- Många gånger har det varit frestande att publicera olika delresultat i andra mindre prestigefyllda tidskrifter men vi klarade av att vänta tills vi fick en mer samlad bild att presentera, säger Henrik Semb.

Visat på avgörande steg
Gruppen har kartlagt två grundläggande frågor. Den ena är rörbildningen som sker i alla organ i kroppen. Den andra är hur stamcellernas utveckling till specialiserade celler hänger ihop med rörbildningen.
När genen Cdc42 slås ut i en så kallad knockoutmus bildas inga rör i bukspottkörteln och rörbildningen är avgörande för att de blivande insulinproducerande cellerna ska kunna utvecklas.

En generell utvecklingsprocess
– Vi har visat på vilket sätt rören är avgörande för hur de insulinproducerande betacellerna bildas i bukspottkörteln, säger Henrik Semb till Dagens Eko.
Han menar vidare att de nya kunskaperna inte enbart är viktiga för att hitta en bot mot typ 1 diabetes. Den process de beskrivit sker antagligen i alla organ i kroppen vilket öppnar vägen för tillämpningar inom många andra områden.

Guida stamcellen rätt
I ett växande foster sker en rasande snabb utveckling. Alla celler utsätts för en oavbruten ström av signaler som styr utvecklingen.
Detaljerade kunskaper om hur naturen gör när omogna stamceller utvecklas till specialiserade celler som tillverkar insulin är nödvändiga.
Först när det är känt kan forskarna ta kommandot i ett provrör och guida en stamcell rätt i alla de vägval som till sist leder till en färdig insulinproducerande cell.

Återställa den perfekta balansen
- Där är vi inte än men inom tio år ska vi ha kommit så långt att vi kan börja testa på patienter, säger Henrik Semb och tillägger.
– Om en diabetespatient får nya betaceller som fungerar och läser av blodets sockerhalt och reglerar den med insulinutsöndring, då har vi ju återställt en perfekt balans och botat sjukdomen.

Text: Tord Ajanki
Bild: Kennet Rouna

Källor: Sveriges Radio, Dagens Eko och pressmeddelande från Lunds Universitet

• Lyssna på intervjun med Henrik Semb i Dagens Eko

• Se film om Henrik Sembs forskning på You Tube

Läs mer om Henrik Sembs forskning

• Lovande framsteg i stamcellsforskningen

Artikeln i tidskriften Cell

• Cdc42-Mediated Tubulogenesis Controls Cell Specification
•