Svåra blodsockerfall vanliga hos barn och unga

Forskare vid universitetet i Perth, Australien, har låtit fråga 656 ungdomar och barn (eller deras föräldrar) i åldrarna sex månader till 19 år om hur vanliga och hur allvarliga blodsockerfall de har.
Dessutom fick deltagarna svara på detaljerade frågor om de hade, och i så fall vilka, symtom strax före insulinkänningen.

Orsakar betydande oro
Största hindret för en bra blodsockerkontroll med ett jämnt och lågt värde är risken för blodsockerfall och de patienter som strävar efter en god kontroll har i regel avsevärt fler insulinkänningar än de som ligger högt.
”Risken för återkommande blodsockerfall är en begränsande faktor för en bra blodsockerkontroll som dessutom orsakar betydande oro för patienterna och deras familjer.” konstaterar de australiska forskarna.

Saknar motreaktioner
Anledningen till att många diabetiker inte känner att blodsockret faller är att de saknar såväl kroppsliga som mentala varningssignaler.
Det handlar om hormonella motreaktioner som ger symtom i form av till exempel svettningar och darrningar. Avsaknaden av symtomen gör att patienten inte själv förmår agera i tid och att blodsockerfallet därför blir djupt.

Bestående skador eller inte
Det är omstritt om djupa blodsockerfall på sikt skadar hjärnan eller inte. De australiska forskarna konstaterar att de har satts i samband med neurokognitiva förändringar hos barn, särskilt de som fått diagnosen före fem-sexårsålder.
”Upprepade blodsockerfall som leder till kramper och/eller medvetslöshet kan också orsaka strukturella förändringar i hjärnan.” skriver forskarna.

Vanligare bland de yngsta
Bland de drygt 600 barn och ungdomar som ingick i undersökningen hade 29 procent en försämrad förmåga att känna blodsockerfallet. Karaktäristiskt för dem var att de hade insjuknat i typ 1 diabetes i yngre ålder, att de var yngre när undersökningen genomfördes och att de hade lägre genomsnittligt blodsockervärde (HbA1c).

Medvetslöshet eller kramper
I hela gruppen barn och ungdomar var det totala antalet djupa insulinkänningar under det senaste året 24,5 per 100 patientår (ett mått forskarna ofta använder för att jämföra grupper).
Bland dem som inte hade tillräckliga varningssignaler var motsvarande siffra 37,1 jämfört med 19,3 hos dem som själva kände att blodsockerfallet var på väg.
För att blodsockerfallet skulle definieras som djupt skulle det leda till antingen medvetslöshet eller kramper enligt forskarnas definition.
- Vi valde en så sträng definition eftersom den är klar och tydlig, skriver de.

Sex gånger vanligare
Bland barn under sex år rapporterade 59 procent av deras vårdnadshavare att barnen själva inte kände eller gav några tecken på att en insulinkänning var på väg.
I den åldersgruppen var också skillnaden mellan grupperna när det gäller svåra blodsockerfall än större. 33,3 jämfört med 5,2 episoder per 100 patientår.
Det vill säga bland yngre barn utan varningssignaler var de djupa blodsockerfallen sex gånger vanligare.

Både fler och djupare
Inte bara djupet på blodsockerfallet utan också antalet insulinkänningar var betydligt vanligare bland dem som saknar tillräckliga varningstecken, 47 jämfört 28 procent.
”Våra resultat överensstämmer med andra undersökningar som gäller vuxna typ 1 diabetiker. Förekomsten är lika vanlig bland barn och unga, trots att de inte haft diabetes så länge.” konstaterar forskarna.
En spridd uppfattning är annars att ju längre tid med diabetes och ju högre ålder patienten har desto vanligare är det med avsaknad av varningssignaler.

Text: Tord Ajanki
Bild: National Geographic

Undersökningen är publicerad i tidskriften Diabetes Care

• Impaired awareness of hypoglycemia in a population-based sample of children and adolescents with type 1 diabetes

Läs mer på diabetesportlaen.se

• Kramper vid blodsockerfall kan förebyggas med medicin