Svensken mer britt och tysk än finsk
Publicerad 2011-02-11
-
- Per Hall.
Den hittills största genetiska studien på den svenska befolkningen visar att svenskarna är genetiskt närmare tyskar och britter än finländare. Men också inom landet finns det skillnader, framför allt mellan människor från norra och södra Sverige.
- Kunskap om befolkningens genetiska struktur är viktig för att förstå varifrån vi kommer och för att identifiera gener som ger upphov till sjukdomar, säger Per Hall, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska Institutet och en forskarna bakom studien som är ett samarbete mellan svenska och finska forskare.
Hundratals genetiska markörer
Generna hos mer än 1 500 personer med svenskt ursprung från olika delar av landet har analyserats och jämförts med generna från drygt 3 200 personer från bland annat Finland, Tyskland, Storbritannien och Ryssland. Forskarna har använt mer än 350 000 genetiska markörer hos varje enskild individ.
Norrlänningar och skåningar
Studien visar att det finns genetiska skillnader mellan sydsvenskar och nordsvenskar, vilket forskarna tror är ett resultat av hur folkgrupper rört sig över landet. Det finns ingen tydlig genetisk gräns i Sverige utan övergången sker gradvis från norr till söder.
Större skillnader i norr
Hos befolkningen i södra Sverige finns endast små lokala genetiska skillnader, medan de särskilt i Norrbotten och Västerbotten är större. Det kan förklaras av att befolkningsmängden i norr varit mindre och att människor levt mera isolerade, vilket har lett till uttalade lokala genetiska skillnader.
-
- Juha Kere.
Inte så nordiska som väntat
- Trots nära kontakter inom Norden verkar svenskarna också vara genetiskt mera lika tyskar och britter än finländare, säger Juha Kere, professor vid institutionen för biovetenskaper och näringslära på Karolinska Institutet.
Studien har gjorts i samarbete mellan Karolinska Institutet i Stockholm och universitet i Helsingfors i Finland.
Källa: Pressmeddelande från Karolinska institutet
Bild: Ulf Sirborn
Undersökningen är publicerad i tidskriften PLoS One
Senast uppdaterad: 2011-02-11
Webbansvarig: Redaktionen