Lunds universitet, Medicinska fakulteten

Stöd diabetesforskningen på LUDCVill du vara med och utveckla vården?Efterlysning - släktingar till personer med typ 1 diabetesMin historia - diabetiker berättar

Sysslolöst omoget immunförsvar spårar ur

Publicerad 2008-06-04

Hygienhypotesen säger att vi i lever så rent att det gör oss sjuka. Immunförsvaret, som inte får tillräcklig stimulans, vänder då sina vapen mot kroppens egna celler. Nu satsas nästan 60 miljoner kronor på att besvara frågan om hypotesen är sann eller falsk.

Vårt immunförsvar utvecklas av de prövningar det utsätts för när vi invaderas av virus och bakterier, av svampar, parasiter, inälvsmaskar och bett av otaliga småkryp. Det är fienderna som skärper och rustar försvaret. Så har det varit i årtusenden. Ett starkt försvar var en förutsättning för överlevnad. Likväl föll många offer på vägen och dog en för tidig död.

Inbillade fiender

Med det moderna sättet att leva - med rent vatten, med kylskåp och bäst-före-datum på maten, med vaccinationer, med rena välstädade miljöer där det varken finns råttor, loppor eller löss – får inte immunförsvaret den nödvändiga stimulansen för att utvecklas på rätt sätt.
Istället överreagerar det på inbillade, fullständigt ofarliga fiender, gräs- och björkpollen, skaldjur och nötter eller katt- och hästhår, vilka varit en naturlig del av vår levnadsmiljö ända sedan människan blev till. Följden blir att allt fler människor drabbas av astma och allergi.

Tar vän för fiende

Immunsystemet kan också ta vän för fiende och angripa kroppens egna celler. Följden blir autoimmuna sjukdomar, till exempel typ 1- och LADA-diabetes där det är de insulinproducerande betacellerna som attackerats och förstörts. Vid andra autoimmuna sjukdomar är andra kroppsvävnader målet för attacken.

Levnadsstandard och autoimmunitet

Hygienhypotesen och diabetes har diskuterats i flera år. Förespråkarna pekar på att typ 1 diabetes är vanligare i länder med hög levnadsstandard, att sjukdomen ökar snabbt i länder där standarden ökar snabbt och att parallellen med astma-allergi är slående. Förespråkarna hävdar att renligheten i detta avseende är sjukdomsframkallande. Sant eller falskt?
Med sex miljoner euro i ryggen ska nu ett internationellt forskarteam syna hygienhypotesen.

Skillnaden Finland och ryska Karelen

Pengarna kommer från EU och som koordinator för hela Diabimmune-projektet, där tolv forskningscentra från fem länder deltar, står universitetet i Helsingfors.
– Tidigare har vi studerat och jämfört finska och ryska skolbarn. Nu ska vi studera nyfödda och småbarn, säger Mikael Knip, professor från universitetet i Helsingfors.
Sedan tidigare är det känt att förekomsten av typ 1 diabetes är sex gånger högre bland finska barn jämfört med rysk kareliska barn.
Den stora skillnaden beror inte på olika genetisk sårbarhet för sjukdomen eftersom den är likvärdig i båda befolkningarna. Alltså måste någon miljöfaktor ligga bakom.

Många fler infektioner

En betydelsefull miljöfaktor där immunsystemet spelar en huvudroll är infektionspanoramat. De tidigare undersökningarna av skolbarn visade att de rysk-kareliska barnen hade haft avsevärt fler infektioner än de finska.
Till exempel var antikroppar mot bakterien helicobacter 15 gånger vanligare, antikroppar mot toxoplasmos fem gånger vanligare och mot hepatit A tolv gånger vanligare. Även genomgångna infektioner med coxsackie B4-virus var avsevärt vanligare.

Immunsystemets mognad

I Diabimmune kommer 7 000 barn från Finland, Estland, ryska Karelen och nordvästra Ryssland att följas från födelsen tills de fyller tre år.
Forskarna ska studera hur barnens bakteriella tarmflora utvecklas, vilken effekt infektioner av olika slag har på immunsystemets mognad. Forskarna ska också söka jämföra om det är den totala mängden infektioner barnen drabbas av som är avgörande eller om det finns särskilt viktiga mikroorganismer som ger skydd mot autoimmuna sjukdomar.
2013 avslutas Diabimmune. Då vet vi bättre om hygienhypotesen är sann eller falsk.

Text: Tord Ajanki
Bild: Medical RF

 

Senast uppdaterad: 2008-09-18
Webbansvarig:  Redaktionen

diabetesportalen.se, LUDC, CRC, SUS Malmö, Ingång 72, Hus 91, plan 12. 205 00 Malmö. Telefon: 040 39 10 00 (vx)