Många diabetiker önskar att de tidigare kunde upptäcka och mota ett annalkande blodsockerfall, eller en topp. Även med täta blodsockertester är de lätta att missa men med kontinuerlig blodsockermätning minskar risken.
- Finns det inget smartare sätt än att gång på gång testa blodsockret, frågar patienterna och jo, det börjar komma nu, sa Eva Örtqvist, överläkare på Astrid Lindgrens sjukhus i Stockholm, när hon inledde ett symposium om kontinuerlig blodsockermätning på den pågående konferensen Diabetesforum i Uppsala.
Tekniken att fortlöpande mäta blodsockret finns idag men den är dyr och därför bara tillgänglig för ett fåtal patienter.
- Den tekniska utvecklingen går rasande snabbt nu och det är bra därför att de enstaka mätningarna av blodsockret, även om de är ganska många, ger en dålig information om vad som händer mellan dem, konstaterade Jan Bolinder, professor i Diabetesforskning vid institutionen för medicin, Huddinge sjukhus.
Ett exempel på tekniken för fortlöpande blodsockerregistrering bygger på en sensor som registrerar sockerhalten i underhuden. Den stämmer väl överens med blodets sockerhalt men har en fördröjning på fem till femton minuter.
Det registrerade värdet skickas trådlöst till en bärbar monitor där uppgifterna om sockerhalterna lagras och visas, antingen som siffror eller som diagram.
- Inte minst har den här tekniken ett stort pedagogiskt värde. Med den får patienten besked om vad som händer när man har spelat tennis eller ätit en pizza, sa Jan Bolinder och visade exempel på hur pilar på monitorn pekar i olika riktningar beroende på om sockret är på väg upp eller ned och hur snabbt det går.
- Och att man kan se trenden är ett helt nytt koncept. Patienten mäter inte och ser vad som redan har hänt utan kan ligga före och se vad som ska hända.
Mätaren har larm som automatiskt varnar vid för låga och för höga värden.
- En patient som prövat tekniken sa till mig att: ”För första gången har jag tagit kontroll över min diabetes istället för tvärtom.” Jag håller med och tycker att den här tekniken är ett nytt kraftfullt verktyg, sa Jan Bolinder.
Ragnar Hanås, barndiabetolog i Uddevalla, är också han positiv till tekniken. Han inledde sin föredragning med att skissa på vilka patienter som har störst nytta av utrustningen, exempelvis de med upprepade svåra blodsockerfall och de med svårkontrollerat blodsocker trots att andra åtgärder inte hjälpt.
- Jag tycker att man ska utvärdera tekniken efter tre månader. Har det inte haft önskad effekt så avbryter man, sa Ragnar Hanås.
Flera vetenskapliga utvärderingar av tekniken på såväl barn som ungdomar och vuxna har utförts. Sammantaget visar resultaten att blodsockerkontrollen avsevärt förbättras och att allt för låga och alltför höga värden minskar i antal.
- Tekniken fungerar bra men ganska många patienter använder den inte fullt ut. En vanlig motivering är att de tycker den är krånglig, detta är särskilt vanligt bland ungdomar, konstaterade Ragnar Hanås.
Text: Tord Ajanki
Senast uppdaterad: 2009-05-15
Webbansvarig: Redaktionen