LUDC

Typ 1-diabetes: Flera fördelar med tidig diagnos

Utskriftsvänlig version

Publicerad 2018-06-01

Till originalsidan

Varje dag drabbas två barn av typ 1-diabetes i Sverige.
Barnet blir allvarligt sjukt och ibland krävs intensivvårdsbehandling.
Men så behöver det inte längre vara eftersom man numera kan förutse vem som har risk att insjukna.

Marcus Lundgren.

Typ 1-diabetes, eller autoimmun diabetes som forskarna vid Lunds universitet numera hellre kallar sjukdomen, kan drabba vem som helst i alla åldrar, men ett stort antal insjuknar som barn i samband med puberteten. Symptomen på sjukdomen är viktnedgång, törst, behov av att kissa ofta, trötthet och ibland magsmärtor. Misstänker man diabetes ska man direkt bege sig till barnakuten på närmaste sjukhus. Symptomen kan dock förväxlas med andra sjukdomstillstånd vilket kan leda till att man söker vård för sent och hinner utveckla syraförgiftning, ketoacidos.
- Föräldrar till tonåringar kan ta det för tonårströtthet och tänker att det är normalt att de sover mycket och har humörsvängningar och inte orkar göra någonting. Många tonåringar mörkar också att de är uppe och kissar på nätterna, säger Marcus Lundgren, forskare och överläkare i barn- och ungdomsmedicin vid Centralsjukhuset i Kristianstad.

Drabbas av syraförgiftning
Vart femte barn drabbas av syraförgiftning i samband med insjuknandet och får då ligga på intensivvårdsavdelningen ett par dygn. Syraförgiftning uppstår när bristen på insulin blir så stor att blodsockret skenar. Insulinbristen beror i sin tur på att immunförsvaret förstört cellerna i bukspottkörteln som tillverkar insulin, ett hormon som hjälper kroppens celler att ta upp näringen från blodet när vi ätit. Tillståndet kan utvecklas på några timmar eller enstaka dagar.
- Man ska alltså inte nöja sig med beskedet att ”återkomma om några dagar” utan åka direkt till akuten, säger Marcus Lundgren.

Kan förutse ett insjuknande
I dag går det att förutse ett insjuknande flera år i förväg. Förekomsten av sk autoantikroppar i blodet är ett tecken på en autoimmun reaktion, dvs att immunförsvaret upptäckt en inkräktare och regerat med att förstöra betacellerna som gör insulin. Autoantikroppar finns i flera olika former och kan enkelt mätas i ett vanligt blodprov. Detta görs i dag bara i forskningssyfte.
Vid Lunds universitet följer man i flera studier barn med en förhöjd ärftlig risk för typ 1-diabetes under lång tid. Barn som utvecklat autoantikroppar får regelbundet göra så kallade glukosbelastningar då man mäter kroppens förmåga att producera insulin som svar på stora mängder socker (glukos).

Diagnos utan symptom
- Efter två negativa prov, dvs när blodsockret är mycket högre än det normala, ställer vi diagnosen diabetes. Då börjar vi med väldigt små mängder insulin och ökar efterhand som de egna insulincellerna minskar i antal, säger Marcus Lundgren.
Fördelar med att få diagnosen på detta sättet är att barnet slipper gå ned i vikt och må dåligt vilket ofta gått ut över skolarbetet, och det slipper den traumatiska upplevelsen att eventuellt hamna på intensivvårdsavdelningen.
- Jämförelser visar att barn som fått en tidigare diagnos har ett bättre HbA1C (blodsockernivåns medelvärde under en längre tid) efter fem år än de med ett mer dramatiskt insjuknande.

70 procents risk inom 5-10 år
Hur säkert är det då att förekomsten av autoantikroppar leder till ett insjuknande?
- Om man har två eller fler autoantikroppar så är det 70 procents risk att insjukna inom tio år. Det finns förstås de som går i tio-femton år innan de blir sjuka. Risken på längre sikt är sannolikt ännu högre.
När sjukdomen väl uppträder är många föräldrar väl förberedda, säger Markus Lundgren.
- En del föräldrar har till och med uttryckt lättnad eftersom de sedan länge vetat att det varit på gång.

Går det att förhindra insjuknandet?
Bukspottkörteln där cellerna sitter blir inte friskare för att man ställer en tidigare diagnos. Därför forskas det intensivt på hur man kan förebygga ett insjuknande. Bland annat undersöker man om man kan vänja immunförsvaret vid insulin genom att äta små doser insulin eller hämma det med hjälp av ett läkemedel, och på det sättet bevara en normal blodsockerbalans. Hittills har resultaten varit positiva då försöken visat att deltagarna fortsatte producera eget insulin längre och att man lyckats fördröja insjuknandet i typ 1-diabetes.
Då det är tio gånger vanligare att barn med typ 1-diabetes också utvecklar glutenintolerans jämfört med friska, och ett de flesta gör det inom fem år efter sin diagnos, har det även startats nya studier som ska undersöka vilken roll glutenfri kost har för bevarandet av insulinproduktionen och om det kan fördröja sjukdomsförloppet.

Screening av nyfödda
Våren 2018 startas också en ny stor multinationell screening av nyfödda i Skåne för att finna barn med förhöjd risk att drabbas av autoimmun diabetes, typ 1.
- Det finns ett etiskt problem med att screena barn för en sjukdom vi inte kan förhindra. Men å andra sidan kommer vi aldrig att kunna utveckla bättre behandlingar eller bot om vi inte kan bedriva studier med barn i riskzonen.
Markus Lundgren tror på en framtida behandlingsstrategi liknande den för cancerpatienter.
- För att kunna skjuta ett insjuknande på framtiden måste vi dels börja behandlingen i ett tidigare skede och dels måste vi kunna behandla med olika preparat i olika stadier.

Text: Sara Liedholm

Senast uppdaterad: 2018-06-01
Webbansvarig:  Redaktionen


diabetesportalen.se, LUDC, CRC, SUS Malmö, Ingång 72, Hus 91, plan 12. 205 00 Malmö. Telefon: 040 39 10 00 (vx)