Lunds universitet, Medicinska fakulteten

Stöd diabetesforskningen på LUDCVärldsdiabetesdagen i Malmö - 5 november, Malmö LiveVill du vara med och utveckla vården?Efterlysning - släktingar till personer med typ 1 diabetesMin historia - diabetiker berättar

Utan komplikationer - trots mer än 50 år med diabetes

Publicerad 2016-11-11

Av de som levt med typ 1 diabetes i mer än 50 år har nästan var tredje klarat sig utan allvarliga komplikationer. Och de har vissa gemensamma karaktäristiska.
Lägre ålder, bättre blodsockerkontroll, lägre kroppsvikt och lägre nivåer av blodfettet triglycerider verkar vara skyddande mot komplikationer.

Forskarna, som använt data ur Svenska Diabetesregistret har jämfört diabetespatienter som under 50 år eller mer har undgått allvarliga komplikationer med de som har drabbats, totalt 1 023 patienter.
Patienterna följdes i tio år och under den perioden registrerades dessutom hur många av dem som var komplikationsfria när studien började men som utvecklade komplikationer.

Av de 1 023 drabbades 44 procent av skador i de större blodkärlen, hjärt- kärlsjukdom och stroke (makrovaskulära skador). 52 procent utvecklade skador på de fina blodkärlen, njurar, ögon och nerver (mikrovaskulära skador).
Den tredje gruppen var de som hade klarat sig,
31 procent eller 319 personer som varken hade makro- och mikrovaskulära sjukdomar.

Samuel Adamsson Eryd.

diabetesportalen.se frågade två av studiens författare. Samuel Adamsson Eryd, forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg, försteförfattare till undersökningen. Peter Nilsson, professor på Lunds universitet.

Är det inte förvånande så många, 31 procent, klarat sig från allvarliga mikro- och makrovaskulära  komplikationer trots typ 1 diabetes i mer än 50 år?
Samuel Adamsson Eryd: Både ja och nej. I en amerikansk studie där man intervjuade 405 patienter som levt med typ 1 diabetes i över 50 år uppgav nästan hälften (46.8%) att de inte haft några mikrovaskulära komplikationer. En liknande studie i Storbritannien fann att endast var tredje person hade haft angina (kärlkramp) eller hjärtinfarkt, och endast 36% av individerna uppvisade tecken på njurskador. Utifrån detta låter det inte orimligt att en så stor andel av långtids-överlevarna är helt komplikationsfria. Men vad vi vet har dessa siffror inte visats tidigare i ett så stort och omfattande material som Nationella Diabetesregistret. Man får dock betänka att det är en selekterad grupp vi studerat. Flertalet individer kan ha hunnit dö eller drabbats av komplikationer så tidigt att de inte hunnit inkluderas i Nationella Diabetesregistret som startade 1996.

Peter Nilsson: Ja, detta är förvånande och måste forskas på. I PROLONG-studien (se länkar nedan) går vi mera in på mekanismer och genetik.

Hur kan man förklara att det är de yngre som klarat sig? Kan det bero på att de, åtminstone de sista decennierna, fått bättre behandling, bättre insuliner, bättre blodtrycks- och blodfettssänkande behandlingar? Eller kan man tänka att det är ”bättre” att få diabetes som barn/ung?

Samuel Adamsson Eryd: Nja, att de är lite yngre än de som fått komplikationer är inte så konstigt. Både mikro- och makrovaskulära komplikationer är tydligt kopplade till ålder. Ju äldre man är desto större är risken. Bortsett från ålder är högt blodsocker den främsta riskfaktorn för att drabbas av komplikationer även för personer som levt länge med diabetes typ 1. Men ju längre man levt med diabetes typ 1 desto mindre farligt verkar högt blodsocker vara.
Sannolikt beror avsaknaden av komplikationer inte enbart på att dessa individer varit duktiga på att behandla sin diabetes. Det skulle också kunna vara så att de har genetiska förutsättningar som skyddar dem från de skadliga långtidseffekterna av ett förhöjt blodsocker. Individerna i studien fick sin diabetesdiagnos under 50-talet eller tidigare då tillgången till avancerade insulin och hjälpmedel var betydligt mer begränsat än idag. Förbättrade behandlingar både gällande blodsocker, blodtryck och blodfetter har säkert spelat viss roll. Men i slutänden handlar det nog ändå om att välja rätt föräldrar. Om dina föräldrar lever länge är det sannolikt att även du gör det.
Vår studie kan inte ge svar på vilket samband det finns mellan ålder vid diagnos och risken för komplikationer. För att besvara detta skulle man behöva följa alla patienter från det datum de får sin diagnos och 50 år framåt i tiden. I vår studie ingår endast de individer som levt tillräckligt länge för att hinna bli med i Nationella Diabetesregistret (som startade 1996). Vi har alltså ingen information om de patienter som fick sin diabetesdiagnos på exempelvis 50-talet men som hunnit dö eller drabbas av mikro- eller makrovaskulära komplikationer innan diabetesregistret startade. Det är en intressant fråga som vi nog får spara till en framtida studie.  

Peter Nilsson: Många tror att ålder vid diabetesdebut (typ 1) spelar roll, att det är bättre att få sjukdomen i barndomen än i strax innan puberteten eller under puberteten. Detta av såväl biologiska som hur man klarar av att sköta sin diabetes.

Peter Nilsson.

Kan de vara så att risken för komplikationer är mindre för de som en längre tid med diabetes har haft bättre behandlingar; till exempel måltids- och långverkande insulin, insulinpump, möjligheter att själv kontrollera blodsockret och vid behov blodtrycks- och blodfettssänkande terapi?

Samuel Adamsson Eryd: Dagens avancerade hjälpmedel och läkemedel går inte att jämföra hur det var för 50 år sedan. Data från Nationella Diabetesregistret visar att den förväntade medellivslängden för personer med typ 1 diabetes har ökat signifikant under 2000-talet. Patienter med typ 1 diabetes börjar alltså komma ifatt befolkningen i stort när det gäller medellivslängd.

Peter Nilsson: Detta är svåra frågor, men vi tror på goda grunder att modern diabetesvård ger flera fördelar jämfört med den som fanns för 40-50 år sedan när en del av dessa nu undersökta patienter insjuknade. Trots allt så kan orättvisan vara den att man kan få komplikationer trots noggrann behandling, samt undgå dessa trots "slarvig" behandling. Här finns gåtor som PROLONG-studien kan tränga djupare in i än vad observationsdata i Nationella Diabetesregistret medger.

Bild: MostPhotos (händer), Sahlgrenska akademin (Samuel Adamsson Eryd) och Gunnar Melander (Peter Nilsson)

Läs mer om PROLONG-studien på diabetesportalen.se

Länk till studien i den vetenskapliga tidskriften Diabetic Medicine

Senast uppdaterad: 2016-11-15
Webbansvarig:  Redaktionen

diabetesportalen.se, LUDC, CRC, SUS Malmö, Ingång 72, Hus 91, plan 12. 205 00 Malmö. Telefon: 040 39 10 00 (vx)