Vår andra arvsmassa, hundrafemtio gånger större, bor i magen
Publicerad 2010-03-10
-
- Bakterierna i vår kropp utgör ungefär ett kilo av vår kroppsvikt.
Sett till antal och mängd är vi bara gigantiska och myllrande behållare för bakterier. I var och en av oss finns hundra gånger fler gener från mikrober än från oss själva. Så många att forskarna kallar det för vår andra arvsmassa.
Det är en stor kartläggning av de bakterier som lever i oss som har kommit fram till de svindlande siffrorna vilka publiceras online i tidskriften Nature. Bakom kartläggningen står en internationell forskargrupp i projektet MetaHIT-konsortiet med deltagare från Tyskland, Kina, Danmark, Spanien, Frankrike, Belgien och Storbrittannien.
Vandrande bakteriekolonier
- I prinicp är vi vandrande bakteriekolonier, säger Jeroen Raes, professor från
Vrike Universitet i Bryssel och en av deltagarna i MetaHIT, till BBC.
- Vi har redan riktigt spännande resultat vad gäller skillnaden mellan friska och sjuka individer. Tarmfloran är avgörande för vår hälsa. Vi lever i sträng symbios med mikroberna, tillägger han.
Ganska lika trots skilda liv
Forskarna har i detalj analyserat innehållet i avföringen från 124 europeér. Samstämmigheten mellan individerna var oväntat stor, trots skilda miljöer, matvanor och liknande.
Det innebär att vi i stort sett har ungefär samma bakterieflora i mag-tarmkanalen där den stora merparten av alla mikrober i våra kroppar lever.
I de 124 proverna identifierades mellan 1 000 och 1 150 olika sorters bakterier.
En enorm gen- och cellkatalog
I stort sett alla identifierade gener, 99,1 procent, hör till den bakteriella världen. Det totala antalet gener var 3,3 miljoner, ungefär 150 gånger fler gener än vår egen arvsmassa. Många av genernas funktion är helt okänd.
Antalet bakterieceller i varje individ uppskattade forskarna till hundra biljoner, ungefär tio gånger fler celler än vad en människokropp har.
Diagnostisera och behandla
Det är sedan länge känt att bakteriefloran i vår mag- tarmkanal har ett avgörande inflytande på hälsa och sjukdom.
- Vi vet att det är så men vi vet inte på vilket sätt, säger Jeroen Raes som menar att kartläggningen av floran kommer att kunna användas både för att kunna förutse, rätt diagnostisera och kanske även behandla sjukdomar.
Typ 2 diabetes
Forskarna fann till exempel att personer som har IBD, inflammatoriska tarmsjukdomar, hade ungefär 25 procent färre bakteriegener i sin avföring jämfört med friska.
Förutom olika mag- tarmsjukdomar anses även bakteriefloran ha betydelse för till exemepl fetma och typ 2 diabetes.
-
- Utan stimulans från bakterier och virus utvecklas inte vårt immunförsvar.
Autoimmun diabetes
Utan bakterier, viurs och andra mikroorganismer, skulle inte vårt immunssystem utvecklas på ett normalt sätt. Hygienhypotesens förespråkare hävdar att vår allltför rena miljö under uppväxten är en orsak till att immunförsvaret vid autoimmuna sjukdomar angriper angriper kroppens egna vävnader, till exempel vid typ 1 diabetes och LADA-diabetes (se länkar nedan).
Avgörande för mänskligt liv
Utan bakterier överlever vi inte. Utan dem skulle vi inte kunna spjälka maten eller utvinna vitaminer ur den.
Utan den mängd ”snälla” bakterier, tillsammans väger de ungefär ett kilo, som upprätthåller ett ekologiskt system i balans, skulle deras plats genast tas över av sjukdomsframkallande bakterier.
Jämföra individer
Nästa steg för forskargruppen bakom MetaHIT-konsortiet är att utföra detaljerade jämförelser av skillnader mellan olika individer och att sätta det i samband med hälsa och sjukdom.
”Vår analys har visat att det finns en funktionell grupp bakterier vilken är gemensam för alla indivder och som ser likadan ut i många andra arter. De är troligen nödvändiga för ett fungerande ekosystem i tarmen. Vad många av de andra gör vet vi ännu inte” , skriver forskargruppen.
Text: Tord Ajanki
Bild: dreamstime och Medical RF
Undersökningen är publicerad i tidskriften Nature
Läs mer på diabetesportalen.se
Senast uppdaterad: 2010-03-10
Webbansvarig: Redaktionen