Vårt arv är medicinens framtid

Eric Lander, hedersdoktor vid Medicinska fakulteten, hävdar att de nya och allt snabbare växande genetiska kunskaperna gör det möjligt att för första gången i grunden förstå vanliga sjukdomar som diabetes.

I de allt större och allt snabbare växande genetiska kunskaperna ligger morgondagens medicin. De gör det möjligt att för första gången förstå grundläggande mekanismer bakom vanliga sjukdomar som diabetes, cancer och hjärtsjukdomar.
Detta menar Eric Lander, en av världens stora inom området genetik och systembiologi och sedan maj 2007 hedersdoktor vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet.

Morgondagens medicin

Eric Lander är professor vid MIT och Harvard samt chef för Broad Institute som forskarna för LUDC sedan många år samarbetar med. Dagen innan han blev hedersdoktor föreläste han under rubriken ”Genomics and the future of medicine”.
– Det är en stor ära för oss LUDC, för Medicinska fakulteten och för Lunds universitet att se en av världens största forskare som hedersdoktor, säger Leif Groop, professor i diabetes och endokrinologi vid Lunds universitet och koordinator för LUDC.

HUGOS verklige pappa

Eric Lander är i dessa sammanhang ännu ung, nyss fyllda 50, så samarbetet kommer att vara länge än och hans bakgrund vittnar om många redan utförda bedrifter.
När kartläggningen av människans arvsmassa, det stora HUGO-projektet, presenterades i tidskriften Nature 2001, stod Eric Landers namn först i den mer än 250 namn långa författarlistan.
När Clinton bjöd in till Vita huset några månader senare för att fira HUGO-framgången riktades medias intresse inte oväntat mot presidenten och ledarna för de båda kartläggningar som slutfördes samtidigt. Men alla initierade visste dock att det var Erik Lander, mannen lite i skymundan, på fjärde raden, som hade varit den verklige ledaren för HUGO-arbetet. 

Den rena matematiken

– Jag tycker om att arbeta tillsammans med människor, har han sagt och i den jakt på sjukdomsgener som präglar dagens ärftlighetsforskning är teamarbete en nödvändighet.
Det var en längtan efter samarbete som fick Eric Lander att överge matematiken och en snabb framgångsrik karriär. Som 17-åring vann han ett prestigefyllt pris för sin uppsats om ”quasi-perfect numbers”. Några år senare var han mattelärare på Oxford University.
– Matematiken är ren. Den högsta formen av abstraktion men matematiken är en så ensam, individuell sysselsättning och jag trivs inte med munktillvaron. Jag vill arbeta tillsammans med folk, förklarade Eric Lander i en intervju i ett nyhetsbrev från Howard Hughes Medical Institute.

Från siffror till gener

Från matematik till en kort sejour som lärare i ekonomi vid Harvard Business School och ett påbörjat bokprojekt om informationsteori hamnade Eric Lander raskt inom området neurobiologi.
– Därför att det finns så mycket information i hjärnan, säger han.
Men för att förstå hur matematik kan tillämpas inom neurobiologi var han tvungen att lära sig mikrobiologi och på den vägen är det, det ena ledde till det andra, ända till den medicinska genetiken.
2003 valdes han till ”American Scientist of the Year” och han är den forskare i USA som fått mest forskningsmedel.

Dramatisk teknikutveckling

När beslutet om HUGO-projektet togs i slutet av 1980-talet hade forskarna egentligen ingen aning om hur de skulle kartlägga människans hela arvsmassan, hur de skulle samla ihop och få på pränt de tre miljarder ”bokstäver” människans DNA-sträng består av. Den teknik som då stod till buds var alltför primitiv.
1990 grundade Eric Lander WICGR (Whitehead Institute/MIT Center for Genome Research) som, i samarbete med andra grupper, under de första åren utvecklade de metoder för genanalyser som krävs för storskaliga analyser av arvsmassan.
Under årens lopp har kapaciteten dramatiskt utvecklats och detta har möjliggjort dagens stora kartläggningar i jakten på riskgener för sjukdomar som beror på komplexa samspel mellan många gener och miljöfaktorer.
WICGR är en del av Broad Institute MIT och Harvard, där Eric Lander är professor.

Förstå sjukdomsmekanismer

Eric Landers arbete har spelat och spelar sedan början av 1990-talet en viktig roll för utvecklingen av Medicinska fakultetens diabetesforskning. Samarbetet med Leif Groop och Lund University Diabetes Centre (LUDC) har bland många andra framgångsrika projekt lett fram till den kartläggning av gener som ökar risken för typ 2 diabetes som nyligen presenterades i tidskriften Science.
Eric Lander är dessutom medlem i Scientific Advisory Board för LUDC.
Kunskap om de grundläggande genetiska mekanismerna bakom en sjukdom banar väg för nya sätt att behandla själva sjukdomen, inte bara symtomen. I många fall är till exempel diagnosen diabetes inte mer precis än diagnosen feber. Symtomen går i bästa fall att behandla men inte orsaken som fortfarande är okänd.

Den sista maj 2007 promoverades Eric Lander till hedersdoktor vid Medicinska fakulteten.

Text: Tord Ajanki