Salt, högt blodtryck och gener

Förhöjt blodtryck, så kallad. hypertension, är en folksjukdom i västvärlden och en riskfaktor för hjärtkärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke (slaganfall). Ca 27 procent av den vuxna befolkningen i Sverige beräknas ha hypertension och den är lika fördelad mellan män och kvinnor. Här skriver Jonas Dahlberg om sitt avhandlingsarbete.

Salt beräknas bidra till förhöjt blodtryck och kan även vara en riskfaktor för hjärt- kärlsjukdom som inte enbart beror på det förhöjda blodtrycket. Vi har en individuell känslighet för salt och saltkänslighet definieras som en individs blodtrycksförhöjning vid ett givet saltintag.
Eftersom det finns individuella skillnader i saltkänsligheten så förmodas saltkänslighet vara delvis genetiskt betingat (ärvt anlag) och beroende av miljön, det vill säga att även en saltkänslig person inte skulle utveckla förhöjt blodtryck om de inte hade tillgång till salt.

Genetisk predisposition för saltkänslighet och kardiovaskulär sjukdom är titeln på denna avhandling och den fokuserar på genetisk variation i två gener som styr saltkanaler i njuren, vilka in sin tur styr kroppens saltupptag.
I den första studien lät vi 39 deltagare genomgå en speciell diet som under de första 4 veckorna innehöll ca 9 gram salt per dygn och följande 4 veckor 3 gram salt dagligen. Blodtrycket togs efter varje 4 veckorsperiod och skillnaden i blodtryck mellan låg och högsaltsdieten utgjorde den individuella saltkänsligheten.
Hos dessa individer undersökte vi sedan en gen som heter NEDD4L och som i tidigare befolkningssstudier varit förknippade med förhöjt blodtryck. Vi kunde i denna studie se att en kombination av två genetiska varianter av NEDD4L var förknippad med saltkänslighet och de som hade denna kombination fick ett kraftigt förhöjt blodtryck under högsaltsperioden jämfört lågsaltsperioden (med ca 18 millimeter kvicksilver jämfört med övriga deltagare som steg med 6 millimeter kvicksilver).

I studie nummer två följde vi upp fyndet från första studien och tittade på om den genetiska kombinationen i NEDD4L som gav saltkänslighet var för förknippad med risk för hjärtkärlsjukdom i en stor befolkningsstudie på mer än 27 000 individer.
Vi kunde här se att de som hade saltkänslighetsgenen i NEDD4L hade något förhöjt blodtryck vid studiens start, ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och död på grund av hjärt-kärlsjukdom med cirka 10-15 procent.
Vi kunde även se att riskökningen för hjärt-kärlsjukdom var delvis blodtrycksoberoende och man kan misstänka att NEDD4L styr andra proteiner i hjärtat som ökar känsligheten för hjärtsjukdom som hjärtinfarkt.

I tredje studien studerade vi en gen som heter SGK-1 som tidigare varit förknippad med förhöjt blodtryck i två tidigare befolkningsstudier och som bland annat styr saltkanaler i njuren genom att delvis styra aktiviteten av NEDD4L. Vi kunde här se att SGK-1 var associerad med ökad risk för stroke med cirka 30 procent i två olika populationer från Malmö och Lund. Även här kunde vi se att de fanns ett blodtrycksoberoende samband.

I den fjärde artikeln studerade vi sambandet mellan genetisk variation i SGK-1 och risk för hjärtinfarkt i två olika populationer varav en var en internationell studie. Denna gång studerade vi över fyrtio olika varianter i SGK-1 genen men ingen ökad risk fanns för hjärtinfarkt.
Ser man på djurstudier av framförallt mus och råtta så stödjer det att SGK-1 är mer involverad i utvecklingen av hjärtsvikt än hjärtinfarkt vilket skulle kunna förklara vårt negativa resultat.

Sammanfattningsvis så har vi i denna avhandling sett att genetisk variation i NEDD4L och SGK-1 ger ökad risk för saltkänslighet, något förhöjt blodtryck, ökad risk hjärtkärlsjukdom och ökad risk för död på grund av hjärt- kärlsjukdom.
Denna typ av studier kan öka förståelsen för uppkomst av förhöjt blodtryck, saltkänslighet och dess konsekvenser. Ökad kunskap om gener och dess interaktion med miljöfaktorer kan ge läkaren möjlighet att i framtiden kunna ge individuella livsstilsråd och optimera medicinsk behandling för bästa dos-respons av läkemedel samt minska biverkningarna.
Idag får svenskarna i sig ca 10 gram salt dagligen och merparten, ca 80 procent, kommer via dolda källor i livsmedel och resterande tillsätts via bordssalt. Ur folkhälsoaspekt rekommenderas det av vi åtminstone halverar saltintaget till ca fem gram dagligen. Att reducera saltmängden beräknas vara ett mycket kostnadseffektivt sätt att förbättra folkhälsan.

Text: Jonas Dahlberg

Länk till avhandlingen

Senast uppdaterad: 2014-06-11
Webbansvarig:  Redaktionen

diabetesportalen.se, LUDC, CRC, SUS Malmö, Ingång 72, Hus 91, plan 12. 205 00 Malmö. Telefon: 040 39 10 00 (vx)